Smygreklam eller sunt företagande? Mediedrevet mot Läckberg blottar ett större problem Camilla Läckberg anmäls för att ha berättat om sina egna böcker – utan att sätta etiketten "reklam". Att det ens är en nyhet visar hur snårig och snedvriden synen på företagande blivit i Sverige.
En av Sveriges mest framgångsrika författare anmäls till Konsumentverket för att hon – hör och häpna – marknadsfört sina egna böcker i sina egna sociala kanaler. Det handlar inte om något vilseledande, inte om tveksamma samarbeten med okända varumärken, utan om inlägg där Läckberg visar omslaget till sin nya bok eller berättar om ett kommande projekt.
Detta får flera stora medier att blåsa upp historien till nyhetsrubriker om "smygreklam" och regelbrott, trots att det rör sig om en uppenbar form av självmarknadsföring som varje författare, företagare eller artist ägnar sig åt.
När försäljning ses som suspekt Att informera sin publik om egna produkter är ett grundläggande inslag i ett öppet, fritt och fungerande samhälle. Den som erbjuder något hoppas att någon annan vill köpa – och båda parter tjänar på affären. Det är inte suspekt. Det är civiliserad ekonomisk interaktion.
Men i Sverige råder fortfarande en moralisk misstänksamhet mot marknaden, särskilt när den kläs i individens form. Regeln om att all marknadsföring i sociala medier ska märkas tydligt har blivit ett verktyg som allt oftare används för att misstänkliggöra självständiga aktörer snarare än att skydda konsumenter från vilseledning.
Regelverket borde skilja mellan dold påverkan och öppen försäljning När influencers smygrekommenderar hudvård eller spelbolag mot ersättning från tredje part är det rimligt att kräva transparens. Men när en författare berättar om sin egen bok på sitt eget konto är det knappast fråga om någon dold agenda. Det är tvärtom helt uppenbart att inlägget har ett kommersiellt syfte – men det är inte det som är problemet. Det är själva etiketten som saknas.
Därför borde debatten inte handla om Läckbergs rutiner för reklammärkning. Den borde handla om hur vi skapat ett regelverk som utgår från att säljare är något fult – samtidigt som hela samhället bygger på att människor och företag just säljer och köper.
En kultur som misstänkliggör arbete I grunden handlar det om en samhällskultur där kommersiell framgång måste ursäktas, där försäljning ses som girighet och där den som tar betalt för sitt värde bidrar till misstänkliggjorda "marknadskrafter". Det är ett tankesätt som hämmar både frihet och företagsamhet – och som i längden förminskar människors möjlighet att skapa något eget.
