Miljarderna som försvann: Här är länderna där svenskt bistånd hamnar i fel fickor Korruption, jäv och bristande kontroll har länge plågat det svenska biståndet. Nu erkänner Sida själv att minst var tionde projekt kan vara drabbat – och i vissa mottagarländer är problemen ännu större. Regeringen svarar med hårda krav och ett tydligt uppdrag: rensa upp i biståndsindustrin.

Enligt nya uppgifter misstänker Sida att korruption förekommer i hela 10 procent av biståndsprojekten. När det gäller samarbetspartner på plats är siffran ännu högre – 16 procent.

Det handlar inte längre om enstaka skandaler – utan om systemfel i en verksamhet som varje år hanterar miljardbelopp av svenska skattepengar.

Afghanistan, Sydsudan och Kongo toppar listan Enligt regeringen är det i dessa tre länder som flest misstänkta korruptionsärenden har upptäckts. Det handlar om pengar som försvunnit, felaktiga upphandlingar, mutor – och i vissa fall rena stölder.

En internrevisionsrapport från 2023 slog redan då fast att den statliga värdegrunden och Sidas etiska riktlinjer måste genomsyra verksamheten i högre grad. Men utvecklingen har gått åt fel håll. Utvärderingskapaciteten har rentav minskat de senaste åren, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

Dousa: ”Vi städar upp i biståndshaveriet” Som ett led i att stärka kontrollen har regeringen nu gett Sida ett särskilt uppdrag att förebygga, identifiera och hantera jäv och korruption – både inom den egna organisationen och bland utlandsmyndigheterna.

– Vi har sett exempel på jäv och korruption, vilket i flera fall lett till utredningar och åtal. Svenskt bistånd ska gå till de utsatta som behöver det mest, säger Dousa.

Även Sverigedemokraterna välkomnar initiativet. Aron Emilsson, ordförande i utrikesutskottet, framhåller behovet av vetenskap, saklighet och resultatfokus i biståndspolitiken.

Ett system byggt på tillit – och tystnad Biståndet har under lång tid varit en av svensk politiks mest känsliga frågor. Trots återkommande granskningar har det saknats verklig vilja att reformera ett system som i praktiken blivit ett självspelande piano – fjärran från insyn och resultatuppföljning.

Merita noterar att det nuvarande initiativet kommer utan extra resurser – Sida ska omprioritera inom sin befintliga budget. Det sänder en viktig signal: pengar finns – men det krävs ansvar och skarpa prioriteringar.

Senast i oktober ska myndigheten presentera en konkret åtgärdsplan.