USA:s högsta domstol har beslutat att lyfta det tillfälliga stoppet för Donald Trumps omstridda förbud mot transpersoner i militären. Beslutet innebär att Pentagons policy, som tidigare stoppats av lägre instanser, nu kan träda i kraft medan den rättsliga processen fortsätter.

Försvarsminister Pete Hegseth gjorde inga försök att dölja den nya linjen: – Inga fler killar i klänningar. Vi är klara med den där skiten, sa han i ett uttalande strax före HD:s besked.

Det är en remarkabel svängning jämfört med perioden då Joe Biden satt vid makten och återställde transpersoners rätt att tjänstgöra öppet. Nu upprepas en version av Trumps ursprungliga policy som ”diskvalificerar individer med könsdysfori eller som genomgått medicinsk behandling för könsdysfori”.

En fråga om rättigheter – eller militär disciplin? Runt 4 000 transpersoner uppskattas enligt Pentagons siffror tjänstgöra inom den amerikanska militären. Aktivister menar att den verkliga siffran är betydligt högre. Motståndarna till förbudet hävdar att transpersoner har tjänstgjort med både mod och professionalism, och att förbudet inte handlar om militär beredskap utan om diskriminering.

Emily Shilling, marinkommendör och en av dem som överklagat förbudet, riktade sig direkt till sina medsoldater efter beskedet: – Ni är inte en teori. Ni är inte en policydebatt. Ni är riktiga människor, som gör riktiga jobb i försvaret av vårt land. Stå rakryggade – ni är inte ensamma.

Lambda Legal och Human Rights Campaign Foundation kallade beslutet ”en förkrossande motgång” för transpersoner i uniform och menar att policyn drivs av fördomar snarare än sakliga bedömningar.

En rättslig dragkamp fortsätter Fallet har pendlat mellan olika instanser: flera federala domare har stoppat policyn, men Trumps administration har fått mothugg bland annat i Washington D.C. och på västkusten. HD:s beslut nu handlar inte om att avgöra själva frågan slutgiltigt, utan om att ge Pentagon rätt att genomföra förbudet under tiden som processen pågår.

Kritiker pekar på att beslutet öppnar för stora rättsliga och moraliska konflikter framöver. Försvaret hävdar att det är en fråga om militär effektivitet och disciplin – men aktivister ser det som ännu ett uttryck för en bredare, ideologisk offensiv mot transpersoners rättigheter.