Hon driver USA:s censurstrid mot Europa När säkerhetskonferensen i München samlar världens makthavare är det inte bara kriget i Ukraina och Nato som står på agendan. En annan konflikt löper parallellt – den om yttrandefrihetens gränser.
I centrum för den striden står USA:s biträdande utrikesminister Sarah B Rogers.
Sedan hon tillträdde i oktober har hon blivit ett av de tydligaste ansiktena för Trumpadministrationens kritik mot EU:s digitala regelverk och vad Washington beskriver som ett växande europeiskt censurkomplex.
EU:s lagar i skottlinjen Bakgrunden är EU:s lag om digitala tjänster, DSA, som enligt Bryssel ska skydda medborgare från desinformation och hot. I Washington beskrivs samma lag som ett verktyg för att tysta politiska röster – även amerikanska.
USA:s vicepresident JD Vance inledde den öppna konfrontationen redan vid förra årets Münchenkonferens. I år leds delegationen av utrikesminister Marco Rubio – men Rogers har under månaderna dessförinnan fört budskapet vidare på marken i Europa.
Vid en konferens i Budapest varnade hon för att censur i dag sällan är öppen och brutal, utan i stället sker genom regleringstryck, ”betrodda anmälare” och statligt finansierade civilsamhällesorganisationer.
Budskapet: det fria ordet begränsas indirekt – och systematiskt.
Kontakt med Europas högeropposition Rogers rundresa i Europa har följt ett tydligt mönster. I stället för att enbart träffa regeringsföreträdare har hon knutit kontakter med EU-kritiska oppositionspartier.
I Tyskland mötte hon företrädare för Alternative für Deutschland. I Storbritannien har kontakter funnits med Reform UK. Syftet uppges vara att stärka krafter som delar USA:s syn på yttrandefrihet och nationell suveränitet.
Kritiker menar att strategin syftar till att kringgå Bryssel och i stället bygga bilaterala relationer med framtida regeringspartier. Förespråkare beskriver det som ett försvar för grundläggande fri- och rättigheter.
Sanktioner och skarpa ord Striden är inte bara retorisk. USA har infört visumsanktioner mot europeiska tjänstemän som anklagas för att medverka till censur av amerikanska medborgare.
När beslutet offentliggjordes var det Rogers som framförde budskapet: den som ägnar sin karriär åt att begränsa amerikaners yttrandefrihet är inte välkommen i USA.
Hon har även riktat skarp kritik mot Storbritanniens nya Online Safety-lagstiftning och uppmärksammade polisärenden mot personer som publicerat kontroversiella inlägg på sociala medier.
”Yttrandefrihetsasyl” I en intervju med brittiska medier gick Rogers ännu längre. Hon öppnade för att européer som anser sig förföljda för sina åsikter kan söka asyl i USA.
Det är ett symboliskt kraftfullt budskap – och ett som sätter fingret på hur djup sprickan blivit mellan två tolkningar av liberal demokrati.
För EU handlar DSA om ansvar och skydd mot manipulation. För Washington är det början på en regleringskultur som riskerar att kväva politisk opposition.
När Münchenkonferensen avslutas är det tydligt att konfliktlinjen består. Frågan är inte längre om USA och EU delar värderingar i teorin – utan hur dessa värderingar ska tolkas i den digitala tidsåldern.
Och i den striden har Sarah B Rogers blivit en av administrationens tydligaste röster.
