USA slår tillbaka mot Bolsonaro-domare – anklagas för häxjakt USA:s regering har dragit in visumet för en brasiliansk domare bara timmar efter att denne beordrat expresident Jair Bolsonaro att bära fotboja. Enligt utrikesminister Marco Rubio är det fråga om en politiskt motiverad förföljelse.
Häxjakt eller rättsprocess? När den brasilianske domaren Alexandre de Moraes i veckan beordrade att Jair Bolsonaro skulle bära elektronisk fotboja, dröjde det inte länge förrän USA reagerade. Domarens visum drogs in med omedelbar verkan – ett ovanligt kraftfullt diplomatiskt drag.
Utrikesminister Marco Rubio, känd för sin nära relation till president Donald Trump, anklagade Moraes för att ha byggt upp ett ”förföljelse- och censurkomplex” riktat mot Brasiliens tidigare president.
Rubio deklarerade också att visumrestriktioner kommer införas för andra domare som ”agerat politiskt” mot Bolsonaro – samt för deras närmaste familjemedlemmar.
En global konfliktlinje Jair Bolsonaro, som styrde Brasilien mellan 2019 och 2022, står anklagad för att ha försökt iscensätta en statskupp efter förlusten mot vänsterpolitikern Lula da Silva. Bolsonaro förnekar anklagelserna, men Brasiliens högsta domstol har nu förbjudit honom från att använda sociala medier, beordrat husarrest med fotboja och krävt att han bryter all kontakt med sin son Eduardo Bolsonaro – bosatt i USA och känd Trump-allierad.
Domare Moraes försvarar åtgärderna med att Bolsonaro och sonens handlingar varit ”fientliga mot Brasilien”.
Men i Trumps USA tolkas detta snarare som ännu ett exempel på hur vänstern använder rättsväsendet som politiskt vapen – ett mönster som påstås gå igen i både USA, Brasilien och andra delar av världen.
Ideologiska fronter hårdnar Beslutet att dra in visumet för en sittande domare är ovanligt och speglar hur utrikespolitiken i allt högre grad påverkas av inrikes ideologiska konflikter. USA:s Trumpadministration tycks nu agera som garant för vad man ser som hotade högerledare i världen – från Netanyahu till Orban och Bolsonaro.
Konflikten kring Bolsonaro blir därmed inte bara en brasiliansk angelägenhet, utan ett slagfält i en större global strid mellan vänsterliberal rättsaktivism och konservativ auktoritetstro.
