Stegra, företaget bakom ett nytt ”grönt stål”-projekt, tycks gå miste om ett statligt miljardstöd efter att Sverigedemokraterna satt ned foten. Bakom kulisserna utspelar sig nu en av de mest talande konflikterna i Tidösamarbetet – mellan klimatideologi och ekonomiskt ansvarstagande.
Det handlar om över 20 miljarder kronor i potentiellt stöd – direkt och indirekt. Allt skulle börja med 1,65 miljarder kronor från Naturvårdsverkets Klimatkliv, men ansökan avslogs i december eftersom Stegras nya fabrik... släpper ut för mycket koldioxid. Ironiskt nog alltså inte tillräckligt grön för den gröna omställningen.
Efter avslaget försökte företaget, enligt uppgifter, pressa regeringen att flytta stödet till Energimyndighetens Industriklivet – ett annat skattefinansierat stödsystem. Hoppet: att öppna dörren till ytterligare 3 miljarder i EU-stöd – och därmed kvalificera sig för 13 miljarder i lån med statlig borgen via Riksgälden.
Ett enda beslut om stöd – och dominobrickorna hade trillat hela vägen in i skattebetalarnas fickor.
Men enligt källor i förhandlingarna är det nu Sverigedemokraterna som stoppar cirkusen.
– Vi avser inte att bidra till att det offentliga slösar skattemedel på gröna luftslott, säger Tobias Andersson (SD) till Samnytt.
SD:s hållning markerar en tydlig skiljelinje i Tidösamarbetet. Medan M, KD och L pratar om att ”ligga i framkant” i den gröna omställningen, håller SD emot med kalla siffror och ett allt mer uppenbart missnöje över projekt som liknar det havererade Northvolt – som drivits av samma personer som nu står bakom Stegra.
Att pumpa ut skattemiljarder till oprövade prestigeprojekt som saknar affärslogik är inte industrialisering – det är grön planekonomi.
Merita kommenterar: Det finns goda skäl att ifrågasätta hela den klimatpolitiska industristrategi som vuxit fram under parollen omställning. I praktiken har den ofta handlat om att flytta pengar från vanliga skattebetalare till mediefavoriserade tech-entreprenörer – ibland med historik av konkurser, ibland med direkt miljöfarliga resultat. Sverigedemokraterna ska ha heder för att man nu drar i nödbromsen. Frågan är när övriga partier vågar göra samma sak – innan notan blir ännu dyrare.
