Sedan införandet av samtyckeslagen 2018 har en tyst men djupgående förändring skett i det svenska rättsväsendet. Enligt juristen Kada Karlsson från nätverket Mannaminne har Sverige blivit ett land där unga män kan dömas till långa fängelsestraff och skadestånd baserat på ord – utan teknisk bevisning eller vittnen. I en debattartikel menar hon att rättssäkerheten i praktiken kollapsat.

Den juridiska principen om att den åtalade ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats är grundläggande för varje rättsstat. Men när domstolar motiverar fällande domar med att de "tror på målsäganden" i frånvaro av andra bevis, är det svårt att säga att den principen längre är i kraft. Det räcker alltså inte med att samtyckeslagen är välmenande – dess praktiska tillämpning får inte leda till godtycke.

Obehaglig tystnad i medier och politik Få vågar ifrågasätta den nya rättsordningen. Rädslan för att framstå som "förövarvänlig" eller som någon som "inte tar kvinnors upplevelser på allvar" har effektivt kvävt den offentliga debatten. Det är en farlig utveckling. Att stå upp för rättssäkerhet är inte att trivialisera sexuella övergrepp – det är att försvara rättvisa för alla, oavsett kön.

Kada Karlsson pekar på behovet av att återställa rättsstatens grundvalar. Hon efterlyser starkare beviskrav, en oberoende granskning av domar, och en offentlig debatt om rättsstatens tillstånd. Att enbart bygga fällande domar på ord-mot-ord-situationer utan stödbevis är inte värdigt ett land som säger sig värna rättsstaten.

Meritas kommentar Tillämpningen av samtyckeslagen har blivit ett typexempel på hur wokeinfluerad rättspolitik kan underminera grundläggande fri- och rättigheter. Den rättsstatliga inversionen – där unga män i praktiken betraktas som skyldiga tills de lyckas bevisa sin oskuld – borde väcka ramaskri. I stället bemöts kritik med tystnad eller raljans.

Det handlar inte om att bagatellisera övergrepp. Det handlar om att värna ett rättssystem där ingen döms utan att skuld kan fastställas bortom rimligt tvivel – oavsett den politiska laddningen i brottsrubriceringen.