Tyskland erkänner strategiskt energimisslyckande Det är ett ovanligt självkritiskt besked från Europas största ekonomi. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz slår nu fast att beslutet att avveckla kärnkraften var ett ”allvarligt strategiskt misstag”.
Uttalandet markerar en tydlig brytning med över ett decennium av tysk energipolitik – och ett indirekt erkännande av att den så kallade Energiewende inte bara misslyckats nationellt, utan gjort hela Europa dyrare, svagare och mer sårbart.
”Världens dyraste energiomställning” När de sista tre tyska kärnreaktorerna stängdes i april 2023 fullbordades ett beslut som fattats i kölvattnet av Fukushimaolyckan 2011. Sedan dess har följderna blivit allt svårare att bortförklara.
Merz konstaterar att Tyskland nu genomgår ”den dyraste energiomställningen i världen”, samtidigt som landet saknar tillräcklig elproduktion och tvingas hålla priserna nere med statliga subventioner.
Målet, säger han, är att åter nå acceptabla marknadspriser – utan att staten ständigt måste rädda systemet.
Ett tyskt beslut – europeiska konsekvenser Den tyska kärnkraftsavvecklingen var aldrig en isolerad nationell fråga. När Tyskland övergav stabil och koldioxidfri baskraft ökade beroendet av gas, importel och väderberoende produktion – med effekter långt utanför landets gränser.
Efter Rysslands invasion av Ukraina och bortfallet av billig rysk energi exploderade priserna. Resultatet blev:
- kraftigt höjda elräkningar för hushåll
- försvagad europeisk industri
- ökad geopolitisk sårbarhet
Att Tyskland nu förlorat konkurrenskraft är, enligt Merz själv, ett faktum: ”Vi halkar efter – och det har accelererat de senaste åren.”
Infrastruktur revs – medan krisen växte I oktober 2025 sprängdes kyltorn vid kärnkraftverket Gundremmingen, som tidigare levererat en fjärdedel av Bayerns el. Symboliken var slående: fungerande energiinfrastruktur monterades ned – samtidigt som energibristen blev allt mer akut.
Oppositionspartiet AfD kallade rivningen ett bevis på att energipolitiken ”fullständigt misslyckats” och pekade på att koldioxidfri elproduktion förstörts i klimatets namn.
Ansvar skjuts på framtiden Trots kursändringen möter Merz kritik, inte minst för att ha backat från löften om sänkt elskatt för hushåll och företag. Lättnaderna ska nu begränsas till utvalda sektorer, med hänvisning till tom statskassa.
Det understryker ett återkommande mönster i europeisk energipolitik: besluten fattas politiskt – kostnaderna skickas vidare till medborgare och näringsliv.
Ett erkännande som förändrar spelplanen Att en tysk förbundskansler öppet erkänner ett strategiskt energipolitiskt haveri är mer än symbolik. Det förändrar ramen för hela den europeiska debatten.
Frågan är inte längre om kärnkraftsavvecklingen var ett misstag – utan hur länge Europa ska fortsätta bära kostnaden för politiska prestigeprojekt som ignorerat fysik, marknad och säkerhet.
Tysklands omsvängning kan bli början på en bredare omprövning. Men den kommer sent. Och priset har redan betalats – av européerna.
