Tysklands trolige nästa förbundskansler, CDU-ledaren Friedrich Merz, vill skriva in målet om klimatneutralitet till 2045 i landets grundlag. Förslaget har väckt stark kritik och kan få långtgående konsekvenser för såväl Tysklands ekonomi som för synen på vad en grundlag bör innehålla.
Klimatneutralitet har redan varit en omstridd fråga i Tyskland sedan författningsdomstolens klimatdom 2021. Den slog fast att klimatmålen måste skärpas för att skydda framtida generationers frihet. Nu vill Merz cementera detta genom att koppla målet direkt till möjligheten att låna pengar ur en ny skuldpott på 500 miljarder euro. CDU-politikern Philipp Amthor försäkrar visserligen att detta inte innebär att klimatneutralitet blir ett överordnat statsmål som kan trumfa andra rättigheter – men kritiker är inte övertygade.
Den danske klimatdebattören Björn Lomborg varnar för att netto-noll-målet innebär en risk för att Tyskland i praktiken avindustrialiseras och utarmas ekonomiskt. Han menar att landet då inte ens kommer kunna försvara sig självt.
Även den svenska debattören Carl-Magnus Uggla har på Musks plattform X reagerat skarpt på förslaget och påpekar att en grundlag ska sätta gränser för politikers makt, inte fungera som en samling politiska målsättningar.
För Sverige är detta en utveckling som förtjänar särskild uppmärksamhet. Att skriva in politiska mål i en grundlag innebär att dessa mål blir mycket svåra att ifrågasätta eller revidera, oavsett vilka nya fakta eller omständigheter som kan tillkomma. Konsekvensen blir en låsning av politiken som gör att medborgarna berövas sin möjlighet att påverka framtida inriktningar genom demokratiska val.
Att använda klimatfrågan som förevändning för att flytta mer makt bort från väljarna och mot en politisk elit har blivit ett återkommande mönster i Europa. Förslaget om att grundlagsfästa klimatneutralitet är ett farligt steg i den riktningen. Om Tyskland väljer denna väg riskerar det att inspirera andra EU-länder att följa efter – och därmed öppna för en framtid där friheten att ifrågasätta och ompröva politiska beslut gradvis urholkas.
Att värna om klimatet är viktigt, men det får inte ske på bekostnad av demokratin och medborgarnas rätt att påverka sin framtid. Det fria samhället förutsätter att politiska mål kan utvärderas, ifrågasättas och ersättas när de inte längre är relevanta. En grundlag som låser fast politiska visioner gör det omöjligt – och det är därför Friedrich Merz förslag bör ses som ett allvarligt hot mot den liberala demokratin.
