Kravet på saklighet sätts ur spel när medier jagar vinklar – och förstärker misstänkta motiv utan belägg
När journalistiken tappar verklighetskontakten "Ni ska bort från Europa." Den fras som TV4 påstod sig höra i ett videoklipp från skolskjutningen i Örebro blev snabbt ett av de mest laddade inslagen i rapporteringen efter dådet. Tolkningen: att gärningsmannen Rickard Andersson kan ha haft ett högerextremt motiv.
Men enligt polisen är detta inte bara spekulativt – det är direkt missvisande.
"Det går inte att urskilja, överhuvudtaget, vad som sägs", säger Kristoffer Zickbauer, utredningsledare vid polisen, till Dagens Nyheter. Nationellt forensiskt centrum, NFC, har gjort en professionell analys av ljudmaterialet – och funnit att det inte går att avgöra varken vad som sägs eller vem som säger det.
Hundratals personer har hörts i utredningen. Alla är eniga: Rickard Andersson var tyst. Han sköt, men han talade inte.
Narrativet framför fakta? Ändå valde TV4 att publicera sin egen ljudtolkning, framtagen med hjälp av externa tekniker – och den publiceringen fick enorm spridning. Från att inget var känt om motivet till att ett potentiellt rasistiskt utrop antyddes som nyckel till hela händelsen.
Att inslaget friades i Granskningsnämnden – eftersom det framgick att det var oklart vem som hördes – säger mer om regelverkets svagheter än om inslagets kvalitet.
En person hörde ”ni ska bort från Europa” – men först efter att TV4 rapporterat om det. Och enligt polisen finns även språkförbistring. Det kallas suggestiv påverkan.
Rättssäkerhet och medieansvar i kris Att insinuera ett ideologiskt motiv utan bevis är inte bara dålig journalistik – det är direkt skadligt i en situation där allmänhetens förtroende för rättsprocessen och mediers opartiskhet redan är på nedgång.
När en av landets största nyhetsredaktioner ”lyssnar med de öron de har” och fyller i med sina egna antaganden, då uppstår frågan: är det journalistik eller är det aktivism? Är det information – eller insinuation?
