EU överväger att frysa avtalet EU kan komma att lägga ratificeringen av sommarens handelsuppgörelse med USA på is. Bakgrunden är de nya turerna i den amerikanska tullpolitiken.
Bernd Lange, ordförande i Europaparlamentets handelsutskott, beskriver situationen som ”rent tullkaos”.
”Ingenting verkar begripligt längre, bara obesvarade frågor”, skriver han inför måndagens möte.
Det är en ovanligt skarp formulering från en central EU-företrädare.
Ny höjning efter HD-beslutet I fredags ogiltigförklarade USA:s högsta domstol delar av Donald Trumps tidigare tullpolitik. Kort därefter presenterade presidenten nya globala tullar på 10 procent – som sedan höjdes till 15 procent.
Just 15 procent är också den nivå som EU och USA enades om i somras i ett ännu ej ratificerat handelsavtal.
Det avtalet riskerar nu att frysa inne.
”Ett avtal är ett avtal” EU-kommissionen betonar att det finns en gällande överenskommelse och att man förväntar sig att USA står fast vid sina åtaganden.
Men från flera medlemsländer hörs mer offensiva tongångar.
Frankrikes handelsminister Nicolas Forissier pekar på att EU har ”nödvändiga verktyg” för att agera. Ett sådant är det så kallade antitvångsinstrumentet – ibland kallat ”bazookan” – som ger EU möjlighet att slå tillbaka ekonomiskt mot länder som anses skada unionens intressen.
Global osäkerhet Reaktionerna är inte begränsade till Europa. I Japan beskrivs situationen som ”en riktig röra”. Även Australien och andra länder signalerar att de överväger motåtgärder.
Samtidigt slår de nya tullarna olika beroende på tidigare avtal. För vissa länder innebär förändringen liten praktisk skillnad, för andra en tydlig försämring.
Det bidrar till en handelspolitisk karta som blir allt svårare att överblicka.
Handelspolitik i ny fas Det som nu utspelar sig är mer än en tvist om procentsatser.
Högsta domstolens beslut har satt gränser för presidentmakten. Trump har svarat med nya verktyg. EU överväger att pausa ett avtal som redan var politiskt känsligt.
I grunden handlar det om förutsägbarhet.
Internationell handel bygger på stabila regler och långsiktiga åtaganden. När spelplanen ändras vecka för vecka ökar trycket på motåtgärder – och risken för eskalation.
Frågan är inte bara om EU trycker på paus.
Frågan är hur länge världshandeln klarar av att leva i permanent osäkerhet.
