Efter att ha fryst över 2 miljarder dollar i statliga anslag trappar president Donald Trump nu upp konfrontationen med USA:s mest prestigefyllda universitet. På tisdagen meddelade Vita huset att Harvard riskerar att förlora sin skattebefrielse och istället klassas som en politisk organisation.

En maktkamp om akademins roll Bakgrunden till konflikten är Trumps försök att strama upp amerikanska universitetsvärlden, särskilt vad gäller toleransen för antisemitism och politisk aktivism på campus. Regeringen anklagar Harvard för att ha ignorerat trakasserier mot judiska studenter i samband med protesterna mot Gazakriget, och har krävt omfattande förändringar i styrning, anställningar, antagningar och undervisningsinnehåll.

När Harvard på måndagen avvisade kraven svarade Trump med att ifrågasätta universitetets status:

"Kanske borde Harvard förlora sin skattebefrielse och beskattas som ett politiskt organ om de fortsätter driva denna ideologiska, terroristinspirerade sjukdom", skrev presidenten på Truth Social.

En växande uppgörelse med "Woke University" Konflikten är en del i ett större mönster där den federala regeringen, under Trumps återkomst, pressar universitet att dra ned på mångfaldskontor, samarbeta med migrationsmyndigheter och vidta åtgärder mot vad administrationen ser som "vänsterradikal indoktrinering".

Columbia University har redan fått 400 miljoner i bidrag indragna och gått med på vissa krav. Men Harvard markerar en annan linje. Rektor Alan Garber kallar regeringens krav för "direkt statlig reglering av intellektuella villkor", och säger att universitetet inte tänker förhandla bort sitt oberoende eller sina konstitutionella rättigheter.

Akademiker på universitetet har svarat med att stämma staten för inskränkningar i yttrandefriheten.

En politisk uppgörelse i flera lager Motsättningarna speglar en bredare samhällskonflikt om universitetens roll: utbildning eller aktivism? Oberoende kunskapsinstitutioner eller skattefinansierade ideologiska projekt? Trumps administration vill sätta gränser – inte bara i finansieringen, utan i själva berättelsen om vad ett universitet ska vara.

Att Harvard hotas med beskattning är inte bara en fråga om ekonomi – det är en symbolisk markering. I USA ses universitetens självbild som oberoende alltmer som just det: en självbild, snarare än verklighet. Och i en tid där förtroendet för akademin rasar, särskilt bland konservativa väljare, är det politiskt gångbart att utmana dess privilegier.