Tre partier gör gemensam sak I en debattartikel publicerad av Riks riktas skarp kritik mot RFSL och organisationens offentliga finansiering. Artikeln är undertecknad av företrädare för tre olika politiska läger: Maurits Rannevid från Medborgerlig Samling, Hanna Tehrani från Sverigedemokraterna samt Alexander Bard från Liberalerna, tillsammans med samhällsdebattören Mosa Sebdani.
Att företrädare från tre partier gemensamt går fram i frågan markerar en tydlig politisk bredd. Kritiken gäller framför allt RFSL:s statsbidrag och den roll organisationen spelar i det offentliga samtalet.
Från rättighetsrörelse till lobbyaktör? I debattartikeln argumenterar författarna för att Sverige redan har genomfört de stora rättighetsreformerna för HBT-personer – från avkriminalisering till könsneutral äktenskapslag. De menar att RFSL spelade en viktig historisk roll men att organisationen i dag har förflyttat sig från rättighetsarbete till ideologisk opinionsbildning.
Särskilt kritiseras de så kallade hbtq-certifieringarna och organisationens offentliga kampanjer, som enligt skribenterna snarare bidrar till polarisering än till ökad tolerans.
Debatten knyts också till en rapport från Forum för levande historia som visar att negativa attityder bland unga har ökat under det senaste decenniet.
En större konflikt om skattemedel Kärnan i artikeln är kravet på att stoppa eller kraftigt minska den statliga finansieringen av RFSL. Författarna menar att skattepengar inte ska användas till vad de beskriver som politisk aktivism eller opinionsbildning riktad mot meningsmotståndare.
Här vidgas frågan till något större än RFSL. Det handlar om principen för hur staten finansierar civilsamhällets organisationer och var gränsen går mellan rättighetsarbete och politisk lobbyverksamhet.
När bidragsberoendet är så omfattande som i RFSL:s fall – där en stor del av intäkterna uppges komma från offentliga medel – blir frågan om legitimitet oundviklig.
Medborgerlig Samling flyttar fram positionerna Att Medborgerlig Samling är medundertecknare är i sig anmärkningsvärt. Partiet har sedan valet 2022 vuxit snabbt på kommunal och regional nivå, bland annat genom att ett antal politiska vildar lämnat sina tidigare partier och anslutit sig.
Det har successivt stärkt partiets representation i lokala och regionala församlingar.
Att partiet nu uppträder tillsammans med företrädare för både Sverigedemokraterna och Liberalerna i en gemensam debattartikel visar att MED i praktiken rör sig in i frågor där blockgränser tidigare varit tydligare.
Det signalerar också att partiet söker positionera sig i kultur- och värderingsfrågor där konfliktlinjerna är skarpa.
RFSL som symbolfråga RFSL har länge haft en särställning i svensk offentlighet. Kritiken mot organisationen har tidigare främst kommit från enskilda debattörer eller mindre aktörer.
När företrädare från tre partier nu gemensamt kräver att bidragen ses över blir signalvärdet större.
Det återstår att se om utspelet leder till konkret politisk handling. Men det visar att frågan om civilsamhällets finansiering och gränsen mellan aktivism och allmännytta är på väg att bli en tydligare konfliktlinje.
Och i den konflikten tycks Medborgerlig Samling vilja ta en mer framträdande roll.
