Klimatmålens haveri visar varför de måste avvecklas Regeringen har tvingats erkänna att Sverige ser ut att missa ett av EU:s centrala klimatmål till 2030. Naturvårdsverkets nya prognoser visar att gapet nu kan bli 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger sig vara ”förbannad” och oppositionen talar om ett ”haveri”.
Men i själva verket är beskedet en nödvändig påminnelse: de klimatmål som satts upp har länge varit orealistiska. Att de nu faller på sin egen orimlighet är inte ett misslyckande – utan en chans att återgå till en politik som bygger på verklighet, inte önsketänkande.
Orealistiska mål – dyra konsekvenser Klimatmålen har i praktiken blivit ett verktyg för att motivera dyra och ineffektiva åtgärder: subventioner till grön teknik som inte håller, detaljstyrning av näringslivet och hot om miljardböter från EU. I stället för att pressa fram symbolpolitik bör Sverige fokusera på teknikneutral innovation, effektiv energiproduktion och att stärka konkurrenskraften.
Regeringens svaghet Trots att misslyckandet nu är uppenbart vägrar Tidöregeringen dra slutsatsen: klimatmålen bör avvecklas. Att regeringen inte vågar ta det steget visar på svaghet och feghet. Man är mer rädd för att utmana EU:s byråkrati och miljörörelsens retorik än intresserad av att sätta realistiska mål som faktiskt kan uppnås.
Dags för en ny riktning Sverige behöver lämna de globala målformuleringarnas luftslott och formulera en klimat- och energipolitik som är realistisk, kostnadseffektiv och frihetlig. Fokus måste ligga på åtgärder som stärker industrins konkurrenskraft, säkrar tillgången till billig energi och minskar utsläppen där det gör verklig skillnad – inte på att jaga ouppnåeliga siffror i Bryssel.
