Tidöregeringen presenterade på måndagen fler åtgärder i höstbudgeten. Det handlar om ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer, billigare förskola och en mindre sänkning av elskatten. Totalt uppgår lättnaderna till omkring 30 miljarder kronor.
Småpengar i hushållens plånböcker En genomsnittlig löntagare får cirka 400 kronor mer i månaden, pensionärer mellan 148 och 424 kronor beroende på inkomst, och en tvåbarnsfamilj får 375 kronor lägre avgift för förskola. Sammantaget beskriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) paketet som en "väldig injektion" för hushållen.
Men i själva verket rör det sig mest om justeringar i marginalen. Sverige har fortfarande kvar ett av världens högsta skattetryck. Den skadliga allmänna löneavgiften, som göms i arbetsgivaravgifterna, lämnas helt orörd. Flerbarnstillägget och barnbidraget förblir bidrag – när de borde ersättas med avdrag som premierar eget arbete.
Bidragspolitik istället för reformer Det verkliga skatteslöseriet i statsbudgeten rör regeringen inte. I stället väljer man att låna pengar för att finansiera satsningar på höjda bostadsbidrag och tillfälligt sänkt matmoms. Det visar på en tydlig riktning: bidragspolitik går före strukturella reformer.
Paradigmskiftet uteblir När Tidöavtalet slöts talades det om ett paradigmskifte. Men det syns inga spår av detta i budgeten. Den är visionslös – ett lapptäcke av kortsiktiga åtgärder snarare än en plan för att bygga ett starkare Sverige. Ska landet byta spår och lämna bidragsberoende och skatteslöseri bakom sig krävs mer genomgripande reformer. Frågan är om Tidöregeringen ens har viljan att leverera det.
