Nya kärnkraftsreaktorer ska byggas i Sverige – med statliga lån, subventioner och garanterad ersättning. Det meddelade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på onsdagens pressträff. Totalt ska staten stå för upp till 75 procent av kostnaderna. Prislappen? Uppemot 300 miljarder kronor.

Det låter som ny kärnkraft. Men det luktar gammal industripolitik.

Planen, som beskrivs som ”väl avvägd” av regeringen, innebär i praktiken ett massivt åtagande för staten: inte bara lån, utan också garanterad ersättning för elproduktion och statlig riskdelning. Eller som Timbros Adam Danieli formulerade det: "Jag förstår inte. Det här är bara en lista på enorma subventioner till kärnkraftsbolag? Var det planen hela tiden?"

Sverige behöver ny kärnkraft. Men vi behöver också ekonomisk ansvarstagande. I stället för att skapa förutsättningar för en fri energimarknad där kärnkraft åter blir lönsam – genom sänkta skatter, stabila villkor och borttagna regleringshinder – väljer regeringen att göra staten till finansiär, garant och riskbärare.

Det är inte borgerlig energipolitik. Det är politiserad elproduktion.

Var är reformerna? Var är marknadslogiken? Var är den borgerliga ryggraden?

Att staten vill hjälpa till att skapa långsiktiga villkor för kärnkraft är klokt. Att staten i praktiken bygger kraftverken är något helt annat. Det är just så här subventionspolitiken alltid börjar – med ett undantag, ett specialfall, ett tillfälligt stöd. Och innan man vet ordet av har Sverige återuppfunnit den planekonomiska modellen – den här gången med kärnbränsle.

Regeringen måste bestämma sig. Vill man ha en långsiktigt hållbar kärnkraft, driven av privata aktörer och marknadsmässiga villkor? Eller vill man bygga vidare på det bidragssamhälle där staten alltid kliver in när någon säger att det är för dyrt?

Medborgerlig Samling har varit tydliga: ny kärnkraft är nödvändig – men den ska byggas under stabila, marknadsmässiga förutsättningar, inte med skattemedel och risk för framtida skenande kostnader.

Försvaret. Energiproduktionen. Vad blir nästa lånefinansierade “satsning”?

Det finns ett alternativ till att skuldsätta framtiden – det stavas prioriteringar.