Finanspolitiska rådet: ”Kortsiktigt agerande” Finanspolitiska rådet riktar sin skarpaste kritik hittills mot regeringens finanspolitik. I årets rapport ifrågasätter rådet beslutet att låna till ökade försvarsutgifter samtidigt som skatter sänks.
Enligt rådet är budgeten för 2026 redan omfattande och utrymmet skulle kunna bära de permanenta försvarssatsningarna inom ramen för det finanspolitiska ramverket. Att i det läget avvika från saldomålet beskrivs som ”kortsiktigt politiskt agerande”.
Rådet pekar särskilt på att regeringen valt att finansiera delar av försvarssatsningarna med lån, samtidigt som inkomstskatten sänks och matmomsen halveras.
”Det är anmärkningsvärt att hävda att det är nödvändigt att avvika från saldomålet … samtidigt som det uppenbarligen är möjligt att ytterligare sänka inkomstskatten med ett liknande belopp”, skriver rådet.
Regeringen: ”Helt rätt politik” Finansminister Elisabeth Svantesson avvisar kritiken. Hon säger att hon inte tänker be om ursäkt för satsningarna på försvaret, rättsväsendet och infrastrukturen – eller för att stötta hushåll i en pressad ekonomisk situation.
– Det är i grunden helt rätt politik och det bryter dessutom lågkonjunkturen, säger hon.
Svantesson menar att rådet underskattar hur tuff situationen varit för många hushåll under åren med hög inflation och stigande priser.
Tidig kritik mot lånefinansiering Kritiken mot att lånefinansiera försvarssatsningar har dock inte enbart kommit från oppositionen. Medborgerlig Samling var tidigt ute med att ifrågasätta upplägget och menade att försvaret är en av statens mest centrala kärnuppgifter – något som bör prioriteras inom ordinarie budgetramar snarare än skjutas på framtiden.
Partiet har argumenterat för att ökade försvarsanslag borde finansieras genom omprioriteringar och minskat skatteslöseri i andra delar av staten, snarare än genom att samtidigt låna och sänka skatter.
I ljuset av Finanspolitiska rådets formuleringar får den linjen nu stöd från regeringens egen expertmyndighet.
Ramverket under press Kritiken träffar kärnan i det svenska finanspolitiska ramverket – ett system som infördes för att förhindra just den typ av upplåning som skjuter kostnader framåt i tiden.
Rådet varnar för att nuvarande upplägg minskar framtida reformutrymme och ökar räntekostnaderna för kommande generationer. Samtidigt bedömer man att de stora skattesänkningarna ger begränsad effekt på sysselsättningen och riskerar att snedvrida skattesystemet.
Konflikten blottlägger en tydlig politisk skiljelinje: ska ökade försvarsutgifter finansieras genom omprioriteringar här och nu – eller genom att staten tillfälligt lånar mer i ett osäkert omvärldsläge?
Frågan lär bli central i valrörelsen.
