Tidigare NMR-medlem sköt mot polis – döms för fem mordförsök En tidigare medlem i Nordiska motståndsrörelsen döms av hovrätten för mordförsök på fem poliser efter att ha skjutit med hagelgevär mot insatsstyrkan i sin bostad utanför Östersund.
Mannen, som tidigare dömts i tingsrätten för mordförsök på en polis, får nu 14 års fängelse även för mordförsök på ytterligare fyra poliser. Hovrätten gör bedömningen att det var en tillfällighet att ingen träffades direkt av skottet eller splitter.
Utöver mordförsöken döms han för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och vapenbrott samt att betala omkring en miljon kronor i skadestånd till de fem poliserna.
Utmanade polisen till väpnad uppgörelse Bakgrunden till händelsen var en flerårig konflikt om indragen vapenlicens. Mannen hade tidigare varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen och förlorade sin rätt att inneha jaktvapen med hänvisning till sitt extremistiska engagemang.
Efter att under flera år utan framgång försökt få tillbaka licensen ringde han polisen sommaren 2025 och utmanade dem till en väpnad duell.
När polisen senare genomförde en insats mot hans bostad förhandlade han i timmar innan insatsstyrkan gick in. I samband med stormningen avlossade han ett skott som träffade en ballistisk sköld. Enligt hovrätten förelåg en konkret livsfara för samtliga poliser på plats.
Våldsbejakande extremism – oavsett färg Fallet är en påminnelse om att våldsbejakande extremism inte är ett teoretiskt fenomen utan ett konkret hot mot rättsstaten. Här rör det sig om en person med bakgrund i högerextrem miljö. I andra fall har hotet kommit från islamistisk eller vänsterextrem miljö.
Det gemensamma är inte ideologin – utan våldet.
Att utmana polis till väpnad uppgörelse och öppna eld mot insatsstyrkan är ett direkt angrepp på statens våldsmonopol och på de människor som har i uppdrag att upprätthålla lagen.
Rättsstaten svarar Hovrättens dom markerar tydligt att angrepp på blåljuspersonal bedöms med största allvar. Att skottet träffade en sköld och inte en människa förändrar inte uppsåtet eller risken.
Det är också en påminnelse om varför samhället i vissa fall ingriper förebyggande – exempelvis genom att neka vapenlicenser till personer med dokumenterad koppling till extremistiska miljöer.
Yttrandefrihet och politisk organisering är grundläggande rättigheter. Men när ideologisk övertygelse övergår i konkret våld upphör det att vara en åsiktsfråga och blir ett brott mot demokratin.
Extremism ska bemötas politiskt. Våld ska bemötas rättsligt.
