När återvandring blir rationellt – men SVT duckar frågan SVT har nyligen publicerat ett reportage om återvandring, där invandrade personer som utbildat sig i Sverige berättar att de planerar att lämna landet. I fokus står David, 34, som efter studier vid Högskolan i Halmstad planerar att återvända till Syrien.

Budskapet är tydligt: han känner sig inte välkommen i Sverige, och pekar på ett hårdnande politiskt klimat som förklaring. Det är en mänsklig berättelse – men också ett reportage där centrala perspektiv lyser med sin frånvaro.

Gratis utbildning – men svag arbetsmarknadsförankring Det SVT inte problematiserar är att Davids situation är långt ifrån unik. Många som invandrat till Sverige har fått tillgång till omfattande offentligt finansierad utbildning, studiemedel och etableringsstöd – men ändå haft svårt att konkurrera på den svenska arbetsmarknaden.

Att detta kan bero på bristande språkkunskaper nämns ofta. Betydligt mer sällan diskuteras andra faktorer: kulturella normer, arbetslivskoder och förväntningar som inte alltid efterfrågas av svenska arbetsgivare.

När matchningen uteblir blir återvandring inte ett misslyckande – utan ett rationellt val.

Statistik som talar – men inte tolkas Enligt Statistiska centralbyrån utvandrade omkring 56 000 personer i arbetsför ålder från Sverige under 2024. Majoriteten var födda utanför Europa, och runt hälften hade eftergymnasial utbildning.

SVT redovisar siffrorna – men avstår från att ställa den mer obekväma frågan: Vad säger detta om Sveriges integrationsmodell, och om avkastningen på skattefinansierade utbildningsinsatser?

”Inte känna sig välkommen” – men av vem? I reportaget kopplas återvandringen tydligt till politisk retorik. Migrationsminister Johan Forssell får kommentera och uttrycker beklagande över att personer som ”gjort rätt för sig” inte känner sig välkomna.

Men frågan fördjupas aldrig: Välkommen av vem – och på vilka villkor?

Ett samhälle kan samtidigt vara öppet, rättssäkert och kravställande. Att arbetsmarknaden efterfrågar språklig och kulturell kompetens är inte exkludering – det är en realitet i alla avancerade ekonomier.

Arbetsgivarna ser kompetensflykt – staten ser ingen skuld Även Almega uttrycker oro över att högutbildade lämnar Sverige och kallar det ”ett stort avbräck”. Perspektivet är begripligt – men ensidigt.

För det som inte diskuteras är kostnaden: När individer utbildas med offentliga medel men inte etableras på arbetsmarknaden, för att därefter lämna landet, uppstår en asymmetri där vinsten privatiseras och kostnaden kollektiviseras.

Återvandring är inte ett misslyckande – men bör analyseras Att människor återvänder till sina ursprungsländer efter studier eller vistelse i Sverige är i sig inget märkligt. Det sker globalt och kan vara positivt för både individ och mottagarland.

Det anmärkningsvärda är snarare hur SVT konsekvent väljer bort analysen av ansvar, incitament och systemeffekter – och i stället reducerar frågan till känsla, retorik och moral.

Det är först när dessa perspektiv inkluderas som rapporteringen om återvandring blir komplett.