SVT fälls efter vilseledande inslag om Trump-protester Public service-bolaget SVT fälls av Granskningsnämnden för bristande saklighet efter ett inslag i Morgonstudion om protester i samband med Donald Trumps statsbesök i Storbritannien hösten 2025.
I inslaget uppgav SVT:s korrespondent att protesterna var relativt små – omkring 5 000 personer – och betydligt mindre än vid tidigare demonstrationer. Samtidigt visades bilder från en helt annan protest, fem dagar tidigare, med avsevärt fler deltagare.
Fel bilder till rätt berättelse Granskningsnämnden slår fast att bildmaterialet inte överensstämde med den demonstration som beskrevs i inslaget. Under cirka 25 sekunder fick tittarna se omfattande folkmassor, trots att rapporteringen handlade om en mindre protest.
SVT har medgett att fel bilder användes och hänvisar till ett internt misstag. En rättelse sändes – men först flera dagar senare.
Nämnden anser att detta inte är tillräckligt. Eftersom Morgonstudion sänds dagligen borde rättelsen ha gjorts skyndsamt. Att så inte skedde innebär ett brott mot kravet på beriktigande och därmed mot saklighetskravet.
Ett mönster som väcker frågor Formellt handlar beslutet om ett avgränsat redaktionellt fel. I praktiken väcker det större frågor om hur bildval påverkar publikens uppfattning, särskilt i politiskt laddade sammanhang.
Även om SVT i ord beskrev protesterna som små, visade bilderna något helt annat. För tittaren uppstår då en diskrepans där det visuella narrativet riskerar att väga tyngre än det verbala.
Det är just detta som gör public service-bolagets ansvar särskilt stort: när förtroendet bygger på opartiskhet räcker det inte att ha rätt i text – bilden måste också stämma.
”Misstag” – men med konsekvenser SVT förklarar fördröjningen med att en intern miss gjorde att rättelsen inte nådde berörd redaktion. Granskningsnämnden accepterar inte förklaringen.
Bolaget åläggs nu att på lämpligt sätt offentliggöra beslutet.
Förtroende är inte en självklarhet Fällningen förändrar inte i sig rapporteringen om Donald Trump. Däremot illustrerar den ett återkommande problem för public service: hur snabbt misstag rättas – och hur ofta de råkar förstärka ett visst narrativ.
I en tid när förtroendet för etablerade medier inte längre kan tas för givet är detta inte en teknikalitet. Det är en påminnelse om att objektivitet inte bara handlar om intentioner – utan om utförande.
