Bidrag utan insyn SVT:s granskning av RFSL Sjuhärad blottlägger ett mönster som väcker obekväma frågor om hur offentliga bidrag används – och följs upp. Föreningen har fått över 2,5 miljoner kronor i bidrag från Borås stad, samtidigt som pengar gått till företag och personer med nära kopplingar till den egna ledningen.

Upplägget är inte olagligt. Men kritiken handlar inte om juridik – utan om ansvar, transparens och tillit.

När bidrag blir affärer Tidigare styrelseledamöter och anställda vittnar om att RFSL Sjuhärad köpt tjänster från kassörens privata företag, anlitat närstående till verksamhetschefen för renoveringar och gjort omfattande inköp i slutet av året. Flera beskriver en kultur där pengar måste göras av – annars riskerar framtida bidrag att minska. Det är en logik som känns igen från andra bidragsfinansierade verksamheter: budgetdisciplin ersätts av utgiftsdisciplin.

Samtidigt uppges kärnverksamhet, som stöd till unga hbtqi-personer, ha fått stå tillbaka.

Fungerar som företag – utan företagets krav RFSL Sjuhärad är formellt en ideell förening. Men kritiker menar att den i praktiken drivs som ett företag: arvoderade styrelseposter, omfattande renoveringar och återkommande köp av externa tjänster – ofta från personer nära ledningen.

De senaste åtta åren har delar av styrelsen arvoderats med nära 3 miljoner kronor.

Föreningens talesperson menar att ett ”ekonomiskt tänk” är nödvändigt när man hanterar bidragspengar. Kritikerna invänder att just därför krävs tydligare gränser, dokumentation och oberoende uppföljning.

Tillit utan kontroll Borås stad har, enligt SVT, inte följt upp hur bidragen använts sedan 2014. Kommunen beskriver systemet som tillitsbaserat och med låg byråkrati. Men när tillit inte kombineras med kontroll uppstår ett tomrum. I det tomrummet växer incitament som inte alltid gynnar vare sig medlemmar eller skattebetalare. Ekobrottsmyndigheten påpekar att föreningar inte omfattas av samma jävsregler som myndigheter. Det gör inte uppläggen olagliga – men det gör dem desto mer beroende av intern etik och extern insyn.

Larm inifrån – under lång tid SVT:s granskning omfattar inte bara ekonomin. Tio tidigare anställda och styrelseledamöter vittnar om mobbning, utfrysning och en kultur där kritik inte tolererats. Vissa berättar om psykisk ohälsa och självmordstankar.

RFSL:s riksförbund har nu tillsatt en extern utredning som bekräftar brister. En åtgärdsplan är framtagen, och föreningen ber om ursäkt. Men flera av de tidigare aktiva menar att problemen varit kända i över ett decennium – utan att någon satt ner foten.

Ett bredare systemproblem RFSL Sjuhärad är en lokal förening. Men frågorna som väcks är nationella. När ideella organisationer får stora offentliga bidrag, minimal uppföljning och samtidigt ges politiskt och moraliskt tolkningsföreträde, uppstår en riskzon. Inte nödvändigtvis för brott – utan för ansvarslöshet.

Det är i den zonen tillit kan urholkas. Och när tilliten försvinner drabbas även de verksamheter som faktiskt gör skillnad.