Sverige gick med i Nato – men utan reservplan Bara kort tid efter att Sverige blivit fullvärdig medlem i Nato väcks nu en obekväm fråga: vad händer om USA lämnar eller urholkar alliansen?
Svaret från både regeringen och Försvarsmakten är tydligt – och anmärkningsvärt. Någon plan B finns inte.
Detta enligt en debattartikel av statsvetaren August Danielson, som varnar för att svensk säkerhetspolitik i praktiken bygger på att obekväma beslut skjuts på framtiden.
Ett beroende som inte diskuteras Sveriges Natoanslutning motiverades av behovet av formella säkerhetsgarantier efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Danielson pekar på en central realitet: alla internationella garantier är ytterst politiska, inte juridiska.
Om den politiska viljan försvinner – särskilt i Washington – försvinner också garantierna.
Trots detta har svenska företrädare slagit fast att Sverige saknar alternativ om USA väljer att lämna Nato eller kraftigt minska sitt engagemang. Det är ett ställningstagande som lämnar landet utan strategiskt handlingsutrymme i ett allt mer osäkert internationellt läge.
Att ”köpa tid” utan att använda den Enligt Danielson präglas dagens säkerhetspolitiska debatt av försiktighet och rädsla för att provocera USA. I praktiken leder det till att man försöker köpa tid – utan att använda den till att bygga upp alternativ.
Men att köpa tid är bara meningsfullt om den investeras.
I stället riskerar Sverige att stå handfallet om Natos trovärdighet snabbt försämras. Det gäller oavsett om det sker genom ett formellt amerikanskt utträde eller genom en gradvis urholkning av alliansen.
När alternativ avfärdas i förväg Förslag om europeiska säkerhetslösningar har länge avfärdats som för dyra, för splittrande eller politiskt omöjliga. Men Danielson menar att dessa invändningar inte håller.
Historien visar att säkerhetsordningar kan förändras snabbt. Kostnader och politisk friktion är inte argument mot planering – utan skäl att börja i tid.
Om ett heltäckande europeiskt försvar uppfattas som orealistiskt bör Sverige åtminstone driva fram fördjupade samarbeten med länder som delar vår hotbild, exempelvis i Norden, Baltikum samt med Tyskland och Polen.
Från garanti till sårbarhet Det paradoxala är att Natoanslutningen, som skulle minska osäkerheten, nu riskerar att skapa en ny form av sårbarhet – ett ensidigt beroende utan reservutgång.
Utan trovärdiga alternativ riskerar Sverige att hamna i ett läge där påtryckningar och utpressning blir möjliga. Inte bara från Ryssland, utan även från en amerikansk administration vars intressen inte nödvändigtvis sammanfaller med Europas.
En strategisk fråga – inte illojalitet Att diskutera en plan B är inte ett uttryck för bristande lojalitet mot Nato. Det är ett uttryck för strategiskt ansvar.
Stater säkrar sin frihet genom handlingsutrymme, inte genom hopp. Om Sverige menar allvar med sin säkerhetspolitik kan den inte vila på antagandet att andra alltid kommer att fatta beslut i vårt intresse.
Frågan är därför inte om Sverige ska ha en plan B – utan varför vi fortfarande saknar en.
