EU-förslag om elnät kan slå hårt mot Sverige EU-kommissionen driver ett förslag om att stärka Europas gemensamma elinfrastruktur. En del av planen är att 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska avsättas till gemensamma projekt.

För Sveriges del kan det få betydande ekonomiska konsekvenser.

Under 2024 uppgick de svenska flaskhalsintäkterna till omkring 21 miljarder kronor. Vid årsskiftet fanns totalt 65 miljarder kronor samlade på Svenska kraftnäts särskilda konto för dessa medel – en summa som överstiger Sveriges årliga EU-avgift.

Om EU-förslaget genomförs kan en del av dessa medel i framtiden styras till investeringar i andra medlemsländer.

Vad är flaskhalsintäkter? Sverige är indelat i fyra elområden. När el överförs från ett område med lägre pris till ett område med högre pris uppstår en så kallad flaskhalsintäkt. Dessa medel tillfaller Svenska kraftnät och ska enligt regelverket användas för att förstärka överföringskapaciteten eller på annat sätt minska prisskillnader i systemet.

Reglerna för hur pengarna får användas är strikta. Det som inte omedelbart kan investeras läggs på konto i väntan på framtida nätutbyggnad.

Det är dessa medel som nu kan komma att omfattas av EU-kommissionens förslag.

Regeringen kritisk Energiminister Ebba Busch (KD) har uttryckt tydlig kritik mot idén.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda för att bygga ut nät i andra EU-länder, det ska gå till Sverige, säger hon till Sveriges Radio.

Hon beskriver förslaget som ett slags indirekt EU-skatt.

Samtidigt behandlas frågan i EU-rådet och i Europaparlamentets energiutskott, och det är ännu oklart hur ett slutligt system skulle utformas.

Näringslivet varnar Företagarnas vd Magnus Demervall menar att situationen riskerar att bli problematisk oavsett utfall. Han pekar dels på risken att medel förs över till EU-projekt, dels på att pengarna hittills inte omsatts i tillräcklig takt i Sverige.

Enligt Svenska kraftnät är ambitionen att de ackumulerade medlen ska vara använda kring 2030–2032. Fördröjningar beror främst på tillståndsprocesser och överklaganden.

Johan Ulleryd, avdelningschef på Svenska kraftnät, konstaterar att det finns frustration över att pengarna växer snabbare än de kan investeras – men hänvisar samtidigt till den lagstadgade processen för nätutbyggnad.

Hushåll och företag i kläm Kritiker, däribland Villaägarnas Riksförbund, menar att ett gemensamt EU-system riskerar att leda till högre kostnader för svenska hushåll och minska Sveriges handlingsutrymme vid elbrist.

Argumentet är att flaskhalsintäkterna i grunden är pengar som svenska elkonsumenter har betalat – och att de därför bör användas för att stärka det svenska elnätet eller återföras till konsumenterna.

Frågan rör därmed inte bara teknisk nätintegration, utan även nationell energipolitik, konkurrenskraft och ekonomiskt självbestämmande.

Hur balansen mellan europeisk samordning och nationellt ansvar ska dras är nu en fråga för den politiska processen – med betydande belopp i potten.