Nyhetsvinkling som politisk position – varför ses marknadsprissättning som ett problem? Semifinal i Hockey-VM. Fullsatta läktare. Biljetter som säljer slut trots priser på 1 500 till 2 700 kronor. Med andra ord: en välfungerande marknad där efterfrågan är högre än utbudet. Ändå väljer Svenska Dagbladet att göra det till en nyhet – med fokus på att ”en familj med två barn” inte har råd att gå.

Det är en nyhetsvinkel som inte är neutral. Det är vänster.

Och när Omni – som påstår sig vara en opartisk nyhetssammanställare – återpublicerar detta utan motvikt, sprids det vidare som ett ”faktum” att biljettpriserna är ett problem.

Marknadens logik är inte orättvisa – det är ekonomi Biljettpriser är inte satta godtyckligt. De speglar efterfrågan, kostnader och betalningsvilja. Om matcherna säljer slut – trots de påstått ”höga” priserna – visar det att arrangörerna har läst marknaden rätt. Det är inte en kris. Det är ett kvitto.

Att Svenska Dagbladet, som profilerar sig som borgerlig, väljer att lägga tyngdpunkten på sociala medie-kommentarer i stil med ”Hur ska en familj ha råd?” säger mer om tidningens redaktionella riktning än om biljettpriserna.

Varför är det bara idrott och kultur som måste vara ”för alla”? Ingen kräver att en familj med två barn ska kunna köpa fyra stolar på restaurang Frantzén. Ingen kräver att semesterresor ska subventioneras så att ”alla har råd”. Men så fort det gäller idrott, uppträder svensk press som om kultur vore en rättighet – oavsett kostnad.

Det är inte journalistik. Det är moralpolitik.

Att Omni dessutom väljer att vidareförmedla detta som om det vore en objektiv observation snarare än ett ideologiskt inlägg, förstärker bilden av ett medialandskap där vänstertänkande blivit default – även i ”borgerliga” publikationer.

Det verkliga problemet: Journalistisk slentrian Det verkliga problemet är inte att någon på Twitter tycker att biljetter är dyra. Det är att Svenska Dagbladet och Omni väljer att ge det utrymme som om det vore en nyhet. Det säger något om var redaktionernas politiska sympatier ligger – och vad som betraktas som legitimt problematiserande.

Det är inte ens subtilt längre. Det är aktivism med byline.