Skattefinansierad men utan insyn – nu rasar debatten om SKR En skarp debatt har blossat upp på Expressens debattsida mellan Skattebetalarnas förening och SKR. Frågan: Ska en organisation som hanterar över 800 miljoner skattekronor varje år verkligen kunna undandra sig offentlig granskning?
”Makt utan insyn” – Slöseriombudsmannen slår larm Philip Syrén, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, inledde debatten med en bredsida mot Sveriges kommuner och regioner (SKR). Hans anklagelse: SKR är en skattefinansierad maktfaktor som undandrar sig insyn och därmed demokratiskt ansvar.
”Ingen vet vad pengarna går till”, skrev Syrén och exemplifierade med påstådda representationsresor, misslyckade upphandlingar och en lyxig ny kontorsfastighet. Trots att SKR agerar rådgivare och opinionsbildare på nationell nivå, vägrar organisationen lämna ut handlingar – med hänvisning till att den är en ideell förening.
”Ingen insyn – inga skattepengar. Så enkelt är det”, avslutade Syrén sitt debattinlägg.
SKR: ”Vi är ingen hemlig myndighet” SKR:s chefsjurist Sara Catoni svarade snabbt. Hon avfärdade Syréns påståenden som missvisande och betonade att SKR:s årsredovisningar, beslut och uppdrag finns tillgängliga online. Hon påpekade också att organisationen granskas av både politiska och professionella revisorer.
Catoni försvarade SKR:s status som ideell förening, och därmed undantagen från offentlighetsprincipen. Detta är, enligt henne, en följd av Sveriges ratificering av Europarådets konvention om kommunal självstyrelse – en demokratisk grundbult, inte ett kryphål.
Vad gäller den omdebatterade fastighetsaffären förnekade hon att medlemmarnas pengar finansierat köpet. Investeringen ska enligt SKR ha gjorts genom ett eget fastighetsbolag, med lånade medel.
En gråzon i det svenska systemet Kärnan i konflikten är principiell: Kan en aktör som finansieras nästan uteslutande med offentliga medel, påverkar lagstiftning och driver opinion på nationell nivå, undandra sig offentlighetsprincipens krav?
Fallet med SKR illustrerar ett växande problem i svensk förvaltning – skapandet av parallella strukturer där skattemedel fördelas och förbrukas utanför den demokratiska insynens ram. För medborgare som försöker följa pengarnas väg blir det en återvändsgränd.
Merita noterar att detta inte är första gången SKR kritiseras för att vara en kombination av fackförbund, lobbyorganisation och semi-offentlig maktapparat – utan att vara fullt ansvarig som någon av dessa.
