”Straffen skärps – men inte förrän 2028”: Rikspolischefens reform lämnar viktiga frågor obesvarade Regeringen har nu tagit emot Straffreformutredningen, där rikspolischefen Petra Lundh föreslår skärpta straff för ett 50-tal brott – inklusive grova vålds- och sexualbrott. En reform som borde applåderas. Ändå väcker förslaget frågor: Varför tar det tre år att genomföra? Och varför är det rikspolischefen som leder arbetet?

Reformerna behövs – men varför dröjer de? Att förslagen i grunden är efterlängtade råder det knappast delade meningar om. Hårdare tag mot gängbrottslighet, färre straffrabatter och tydligare fokus på brottsoffren – det är besked som många väljare efterfrågat i åratal.

Men förslaget föreslås träda i kraft först den 1 januari 2028 – trots att både brottsutvecklingen och situationen inom Kriminalvården är akut redan idag. Det är svårt att se logiken. Varför ska det ta tre år att genomföra något som borde vara en omedelbar prioritet för ett land där sprängningar, rån och skjutningar blivit vardag?

Rikspolischefen som utredare – rätt person? Minst lika anmärkningsvärt är att det är rikspolischefen själv som lett arbetet. Petra Lundh ansvarar redan för hela landets poliskår. Att samtidigt ha tid att leda en omfattande utredning med 16 000 nya fängelseår som slutresultat, väcker frågor om resursprioriteringen i toppen av svensk polisledning.

Sverige befinner sig mitt i en säkerhetskris. Är det rimligt att landets högsta polischef ägnar sig åt utredningsarbete när brottsutvecklingen kräver fullt fokus på operationell styrning, ledarskap och trygghetsskapande insatser här och nu?

Skärpta straff – men till vilket pris? Förslaget om dubbla straff för gängkriminella och fler livstidsdomar vid upprepad brottslighet är välkomna inslag. Men regeringens linje kommer med ett tungt prislapp: 16 000 fler fängelseår per år, vilket enligt utredningen motsvarar 16,3 miljarder kronor i ökade kostnader för Kriminalvården.

Frågan blir då: Har regeringen en plan för att bygga ut fängelsekapaciteten i tid – eller kommer dömda brottslingar fortsatt släppas fria i väntan på plats?

Sverige behöver inte en plan – vi behöver handling Merita har tidigare rapporterat om att svenska fängelser går på knäna. Dömda brottslingar väntar i frihet. Kriminalvården varnar själva för överbelastning. Det är därför direkt oansvarigt att en så avgörande reform föreslås träda i kraft först 2028. Den verklighet som svenska medborgare lever i kräver resultat nu – inte i nästa mandatperiod.