Rasism mot svenskar nämns inte i ny handlingsplan Stockholms stad lanserar en treårig utbildningssatsning mot rasism. Satsningen bygger på begrepp som ”strukturell rasism”, ”normkritik” och intersektionalitet och ska omfatta samtliga nämnder och bolag.

Men i den 16 sidor långa handlingsplanen mot rasism till 2030 nämns inte rasism mot majoritetsbefolkningen – etniska svenskar – trots att planens egen definition av rasism inkluderar diskriminering kopplad till nationellt ursprung.

Fem former av rasism pekas ut som särskilt prioriterade:

  • Afrofobi
  • Antisemitism
  • Antiziganism
  • Islamofobi
  • Rasism mot samer

Rasism riktad mot svenskar ingår inte bland dessa prioriterade kategorier.

Bygger på normkritik och strukturell rasism Strukturell rasism definieras i planen som att rasistiska handlingar inte nödvändigtvis behöver vara medvetna eller baserade på en individuell övertygelse. Utbildningen ska enligt stadens företrädare ha ett normkritiskt perspektiv.

Bakom satsningen står Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholm och tidigare jämställdhetsminister. Hon har sagt att kursen ska rullas ut brett i stadens verksamheter, med särskilt fokus på skola, förskola och fritidshem i budgeten för 2026.

En kartläggning som staden hänvisar till bygger på fokusgruppsintervjuer med 67 elever i årskurs åtta. Enligt Lindhagen visar den att rasism har normaliserats genom en skämtkultur och förekommer redan i yngre åldrar.

I materialet beskriver vissa elever att rasistiska kommentarer ofta kommer från elever med utländsk bakgrund. Kartläggningen tolkar detta som ett uttryck för internaliserad rasism.

Elevundersökning visar annan bild Samtidigt visar en ny elevundersökning från Forum för levande historia, publicerad i februari 2026, att 27 procent av pojkarna i en öppen fråga nämner svenskar som en särskilt utsatt grupp. Det är det näst vanligaste svaret bland pojkar efter ”invandrare”. Bland flickor är motsvarande siffra två procent.

Myndigheten mäter dock inte specifikt attityder mot svenskar i sina återkommande undersökningar, utan fokuserar på sju minoritetsgrupper.

Även tidigare rapporter har pekat på spänningar i skolmiljöer. Brås rapport om ungdomsrån från 2021 visade att en majoritet av de misstänkta förövarna hade utländsk bakgrund, medan en majoritet av offren hade svensk bakgrund.

Referensgrupp med aktivistkopplingar I arbetet med handlingsplanen har Stockholms stad tillsatt en referensgrupp. Där ingår bland annat ungdomsorganisationen Tamam, som beskriver sig som en politisk organisation med fokus på antirasism.

Organisationen har tidigare tagit tydlig ställning i politiska frågor, bland annat kring migrationspolitik och Mellanösternkonflikten.

Debatt om avgränsning och definition Stockholms stad betonar att planen syftar till att motverka rasism i bred bemärkelse. Kritiken som nu väcks handlar i stället om urvalet: varför vissa former av rasism lyfts fram som särskilt prioriterade medan andra inte nämns.

Frågan rör i grunden hur rasism definieras, vilka grupper som betraktas som skyddsvärda och hur offentliga resurser ska fördelas.

När utbildningen nu ska implementeras i hela stadens organisation lär diskussionen om definitioner, perspektiv och prioriteringar fortsätta.