Retorik i riksdagen – verklighet i Stadshuset Socialdemokraterna profilerar sig nationellt som ekonomiskt ansvarstagande. Partiledaren Magdalena Andersson varnar för skenande statsskuld och kritiserar regeringen för att låna för mycket.

Samtidigt växer skuldsättningen snabbt i Stockholms stad, där Socialdemokraterna leder det rödgröna styret.

Enligt stadens egna siffror uppgick de externa skulderna 2025 till omkring 85 miljarder kronor – motsvarande cirka 85 000 kronor per invånare. Prognoser pekar på att skulden kan passera 100 miljarder under året.

Lån är inte gratis Kommunal upplåning är i sig inget ovanligt. Investeringar i infrastruktur, vattenrening och bostäder kräver kapital.

Men skulder innebär också risker.

Högre upplåning ökar räntekostnaderna – i år beräknas de uppgå till omkring tre miljarder kronor. Om kreditvärdigheten påverkas kan finansieringskostnaderna stiga ytterligare.

I ett läge där räntorna inte längre är historiskt låga blir kalkylen mer känslig.

Kommunrevisionen har tidigare varnat för att skuldsättningen inte får bli en belastning för kommande generationer. Det är en klassisk konflikt mellan investeringsbehov i dag och framtida handlingsutrymme.

Prioriteringar under lupp Debatten gäller inte bara nivån på lånen, utan hur pengarna används.

Ett uppmärksammat beslut är stadens köp av cirka 1 200 hyresrätter i Hjulsta från en privat fastighetsägare, till en kostnad på över en miljard kronor. Kritiker menar att affären inte skapar nya bostäder utan enbart byter ägare, medan styret försvarar den som ett sätt att stärka allmännyttan.

Samtidigt har företagsklimatet i Stockholm fått svagare omdömen i flera mätningar, och arbetslösheten har under perioder legat högre än riksgenomsnittet.

Det ger oppositionen argument för att tala om bristande prioriteringar.

En större fråga än Stockholm Stockholm är inte vilken kommun som helst. Huvudstaden är ekonomisk motor och symboliskt centrum för landet.

Om skuldsättningen fortsätter öka samtidigt som konjunkturen är osäker blir frågan större än lokal partipolitik. Den handlar om hur kommuner i ett högskatteland balanserar investeringar, välfärd och långsiktig hållbarhet.

Den politiska spänningen är tydlig: nationellt kritiserar Socialdemokraterna regeringen för att låna, lokalt försvarar partiföreträdare en expansiv investeringslinje.

Väljarna kan komma att ställa den enkla frågan: Om lånefinansiering är problematisk på nationell nivå – varför är den självklar i Stadshuset?

Det är en fråga som lär följa med in i valrörelsen.