Ett unikt avhopp Det hör inte till vanligheterna att en statsepidemiolog lämnar sitt uppdrag i protest. När Magnus Gisslén nu avgår gör han det med en svidande kritik mot Folkhälsomyndighetens ledning. Han skriver öppet att han förlorat förtroendet för myndigheten, som enligt honom präglas av ineffektivitet, maktspel och – mest anmärkningsvärt – total avsaknad av medicinsk kompetens i ledningsgruppen.
Från medicinsk expertis till maktspel I sin debattartikel i DN konstaterar Gisslén att statsepidemiologen tidigare hade en chefsroll och inflytande över beslut. I dag är rollen reducerad till en rådgivande position utan mandat. När generaldirektör Johan Carlson, själv läkare, ersattes av Olivia Wigzell försvann dessutom den sista medicinska expertisen ur myndighetens ledning.
”Det är uppseendeväckande att den myndighet som ansvarar för smittskyddsfrågor i vardag och kris inte längre har en enda läkare i ledningen”, skriver Gisslén.
Risk för framtida pandemier Enligt Gisslén riskerar myndighetens brist på medicinsk sakkunskap att leda till felprioriteringar och att centrala smittskyddsaspekter förbises. Han lyfter också fram ineffektivitet, tröghet och maktspel som allvarliga hinder för myndighetens arbete.
Gisslén varnar för att Sverige kan stå illa rustat vid en framtida pandemi – som kan bli allvarligare än covid-19.
Regeringens ansvar Budskapet till regeringen är tydligt: Folkhälsomyndigheten måste reformeras i grunden. Gisslén efterlyser chefer med medicinsk specialistkompetens på alla nivåer, rekrytering av seniora forskare och en kultur som bygger på vetenskap och professionell sakkunskap snarare än på maktspel.
Det faktum att en statsepidemiolog lämnar sin post med en sådan kritik är exceptionellt. Det signalerar inte bara personliga motsättningar utan pekar på djupgående strukturella problem i en av Sveriges viktigaste myndigheter.
