Rapporten som avslöjar myndigheternas brist på kostnadsansvar Medan skatterna höjs och vårdköerna växer fortsätter staten att lägga 10–15 miljarder kronor årligen på kontorslokaler – ofta överdimensionerade, centralt belägna och glest utnyttjade. Det visar Riksrevisionens nya granskning, som ger regeringen svidande kritik för bristande styrning och ansvarstagande.

”Vi ser att myndigheter i snitt använder 22 kvadratmeter kontorsyta per anställd – långt mer än jämförbara verksamheter”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Myndigheternas lokalkostnader kan enligt rapporten minska med upp till 4 miljarder kronor per år, utan att försämra verksamheten. Problemet? Det finns inga incitament att spara.

Inga verksamhetsskäl – bara slöseri Riksrevisionen konstaterar att kontorsytan i många fall inte har något stöd i myndigheternas faktiska behov. Tvärtom har distansarbete blivit norm på flera håll, vilket gjort kontoren ännu mer underutnyttjade. Men eftersom myndigheterna får sina anslag höjda när hyreskostnaderna ökar, saknas drivkrafter att effektivisera.

”Myndigheterna utgår från sina egna ekonomiska ramar snarare än vad som faktiskt behövs”, konstaterar Riksrevisionen.

I praktiken belönas alltså ineffektivitet – och det är skattebetalarna som står för notan.

Enklare lösningar finns – men kräver politiskt mod Riksrevisionen föreslår tre enkla åtgärder: införa en nationell strategi för kontorsytor, komplettera budgetstyrningen med aktiva beslut, och samordna lokalanskaffningen mellan myndigheter på samma ort.

Särskilt mindre myndigheter har i dag höga kostnader för lokalförhandlingar – ibland motsvarande ett års hyra bara för att få ett nytt kontrakt på plats.

Men kanske mest anmärkningsvärt: de myndigheter som faktiskt effektiviserar får själva behålla besparingen – utan att resurserna omfördelas till andra prioriterade områden. Det innebär att den potentiella besparingen aldrig blir tillgänglig för t.ex. sjukvård, skola eller rättsväsende.

”Totalt sett handlar det om stora belopp som skulle kunna göra större nytta på andra områden”, skriver Riksrevisionen.

Skatteslöseri som borde väcka politiskt ansvar Rapporten bekräftar det som många medborgare länge misstänkt: staten har blivit för stor, för slösaktig – och för oansvarig. En kontorsyta på 22 kvadratmeter per person är inte bara orimligt, det är ett symptom på en byråkrati som växt ifrån sitt uppdrag.

När regeringens egen revisionsmyndighet säger att 4 miljarder kronor kan sparas – utan att en enda myndighet behöver lägga ner verksamhet – borde det ringa i varenda finansministerklocka.

Frågan är bara: vill regeringen effektivisera staten? Eller har man blivit alltför bekväm med ett system där skatteslöseri är normen och politiskt ansvar ett undantag?