Efter hemliga biståndsdealen kommer bakslaget Den svenska regeringens hemliga uppgörelse med Somalia fortsätter att väcka ilska – denna gång i Mogadishu. Den somaliske parlamentsledamoten Abdillahi Hashi Abib, känd för sin kamp mot korruption, anklagar Sverige för att ha mutat den sittande regimen med biståndspengar i utbyte mot att Somalia tar emot utvisade kriminella.
– Vi vill inte ha våldtäktsmän, pedofiler och gängledare från Sverige på Mogadishus gator, säger Abib till Expressen.
Han kallar de 100 miljoner kronor som Sverige kanaliserat via Sida och FN-organet UNDP för ”mutpengar”, och säger att avtalet används av både svenska och somaliska politiker för att vinna poäng inför val.
– Somalia är inte Europas soptipp, säger Abib.
Avtalet väcker vrede i båda länderna Bakgrunden är Ekots avslöjande i september: en hemlig överenskommelse där Sverige lovade biståndspengar till ett projekt nära den somaliske premiärministern – i utbyte mot att landet tar emot tvångsutvisade. Nu visar dokument som Expressen tagit del av hur pengar på tiotals miljoner redan överförts till FN-organet UNDP med hänvisning till avtalet.
Abib uppger att han innehar kopior på transaktionerna och är beredd att resa till Sverige för att lämna över allt till riksdagen.
– Sverige undervisar världen om rättsstat och mänskliga rättigheter, men flyger brottslingar i hemlighet till Somalia och betalar en korrupt regim. Det är hyckleri, säger han.
Inhemsk ilska: ”Dags att dra ur sladden till biståndsindustrin” Reaktionen har varit stark även i Sverige. Samhällsdebattören Ola Källqvist skrev på X att Sverige blivit en ”soptipp för andra länders våldtäktsmän och mördare” samtidigt som man fortsätter att pumpa miljarder till regimer som föraktar väst.
Han pekar på att bistånd betalats till Palestinska myndigheten, Afghanistan, Sudan, Eritrea, Etiopien, Jemen, Syrien och Somalia – trots diktatur, korruption och hatpropaganda.
”Hade ett företag hanterat pengar så här hade ledningen sparkats. Men i biståndsindustrin kallas det solidaritet”, skriver Källqvist.
En symbolpolitik på fallrepet Kritiker menar att regeringens biståndspolitik reducerats till symbolhandlingar: att betala sig fri från ansvar för både invandrings- och återvändandepolitiken. I praktiken betyder det att svenska skattemedel används som politiskt smörjmedel för regimer som saknar både legitimitet och kontroll.
När till och med somaliska parlamentariker – i ett av världens mest korrupta länder – beskriver svenska biståndspengar som ”mutor”, blir frågan oundviklig: Vem företräder Sveriges regering egentligen – de svenska skattebetalarna eller de utländska mottagarna?
