Myndigheten slår hål på myten om att blåsigare somrar beror på global uppvärmning Det har varit en ovanligt blåsig vår och sommar i Sverige – och i veckan uppmättes rekordhöga vindbyar i stora delar av landet. Men trots spekulationer i media om klimatförändringarnas roll, ger SMHI ett tydligt besked: blåsigare väder är inte ett tecken på klimatförändringar.
Rekordvindar i juli – men ingen trend I norra Götaland och östra Svealand uppmätte ett dussintal mätstationer sina kraftigaste julivindar sedan mätningarna inleddes på 1990-talet. I Stockholm skapade ovädret stor oreda. Men enligt Charlotta Eriksson, meteorolog vid SMHI, är det en missuppfattning att detta skulle visa på en växande stormtrend.
– Det man ser i stort är att det är svårt att uttyda några trender, säger Eriksson till TT.
Blåst varierar naturligt mellan år och årtionden. I vissa perioder är det lite mer blåsigt, i andra lite mindre. Detta är normala variationer i ett klimatologiskt sammanhang.
Mer åska och regn – men inte mer vind Enligt SMHI syns klimatpåverkan främst i form av ökad temperatur, mer nederbörd och kraftigare åskskurar. Men vinden följer inte samma mönster. Teorin att stormar borde öka på grund av varmare somrar och konvektiva oväder stöds inte av data.
Samtidigt påpekar Eriksson att blåst upplevs mer på sommaren. Träd har löv som fångar vinden, utemöbler står ute och fler människor vistas utomhus – vilket gör varje storm mer påtaglig än motsvarande blåst i januari.
När väder blir politik I klimatdebattens hetta finns en tendens att varje extremväderhändelse omedelbart kopplas till klimatförändringar. Men som SMHI nu tydligt markerar gäller det inte allting. Inte ens i juli.
Detta borde mana till eftertanke bland politiker, medier och aktivister som gärna använder stormar som retoriskt bränsle för långtgående klimatpolitiska åtgärder.
Att särskilja mellan klimat och väder är grundläggande. Det gäller även när vinden viner.
