En landshövding från finansvärlden – inte från det politiska toppskiktet Cecilia Skingsley blir ny landshövding i Stockholm efter att Anna Kinberg Batra (M) tvingats bort i fjol efter hård kritik och anklagelser om vänskapsrekrytering. Skingsley har en bakgrund som vice riksbankschef och har senast arbetat som chef för BIS Innovation Hub i Schweiz. Hon tillträder posten den 16 juni.
– Sverige är ändå Sverige, och Stockholm är Stockholm. Det är här jag har mina rötter, säger Skingsley till Altinget.
Regeringen beskriver utnämningen som resultatet av en noggrann process efter den turbulens som präglat länsstyrelsen det senaste året. Civilminister Erik Slottner (KD) säger att ”instabiliteten på myndigheten” krävde ett gediget urval.
Kinberg Batra-fallet: En symbol för systemisk vänskapskorruption Anna Kinberg Batras fall blev ett skolexempel på hur utnämningsmakten kan missbrukas. Trots att hon saknade erfarenhet av regional förvaltning gavs hon en av landets mest prestigefyllda landshövdingeposter – och hann kort därefter rekrytera en nära vän till en högt uppsatt tjänst. Justitieombudsmannen riktade skarp kritik och regeringen drog tillbaka sitt förtroende.
Utnämningen av Skingsley ses nu som en markering – en återgång till meritokrati snarare än partilojalitet. Hon har själv påpekat att hon måste förtjäna förtroendet internt efter det som skett.
– Jag tror inte att utmaningarna är slut på långa vägar, säger hon.
Fokus på civilförsvar och motståndskraft Skingsley kommer från den internationella finansvärlden men säger att hon också vill fokusera på frågor som civilförsvar och samarbete mellan myndigheter, kommuner och civilsamhälle.
– Den geopolitiska utvecklingen går åt fel håll. Det kräver att vi jobbar tillsammans, säger hon till TT.
Hon nämner även ny teknik och effektivisering som intresseområden – ett möjligt tecken på att en mer resultatorienterad förvaltningskultur är på väg in i länsstyrelsen efter det politiserade kaoset under Kinberg Batra.
Ny ledning – men gammalt system? Frågan många ställer sig nu är om detta markerar ett verkligt trendbrott – eller bara en tillfällig avvikelse från det etablerade systemet där toppolitiker belönas med välavlönade ämbeten efter avslutad karriär. Skingsley har formellt rätt profil – men hennes utnämning är undantaget, inte regeln.
Landshövdingeposter har i decennier varit symboler för det som ibland kallats den politiska adeln. Frågan är om regeringen med detta vill börja om – eller bara gjuta olja på vågorna till nästa utnämning.
