Fem förundersökningar mot myndigheten: ”Skattepolitisk aktivism och moralism istället för rättssäkerhet” Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och två andra höga chefer är nu föremål för brottsutredning, misstänkta för brott mot tystnadsplikten. Enligt advokaterna som driver fallet är det för första gången i modern tid som en statlig myndighet utreds i fem parallella förundersökningar – alla med ursprung i ett och samma ärende.

Bakgrunden är affärsmannen Ola Nordquists konflikt med Skatteverket, som nu växt till en rättsstatlig skandal.

Röjde hemliga uppgifter – publicerade på hemsidan Enligt advokatteamet har Skatteverkets högsta ledning röjt sekretessbelagda uppgifter om Nordquists privata ekonomi, både internt och externt. Materialet ska ha publicerats på Skatteverkets intranät och hemsida – och även skickats till Finansdepartementets statssekreterare via mejl.

När publiceringen ifrågasattes raderades texterna snabbt. Men enligt advokat Johan Eriksson är skadan redan skedd:

– Det är unikt att en statlig myndighet är föremål för fem brottsutredningar som alla härrör ur samma ärende. Och det är särskilt anmärkningsvärt när en av dessa gäller myndighetens generaldirektör, säger han till Riks.

Fem brottsmisstankar mot Skatteverket Advokatteamet listar fem separata punkter som nu utreds av åklagare:

  • Tjänstefel 1: Handläggare ska ha fortsatt fatta beslut trots pågående jävprövning.
  • Tjänstefel 2: Vägrat svara på frågor om beskattningsform, i strid mot serviceskyldigheten.
  • Tjänstefel 3: Tvingat Nordquist betala sociala avgifter både i Sverige och Storbritannien – trots internationella regler som förbjuder dubbelbeskattning.
  • Dataintrång: Ett hundratal tjänstemän ska ha loggat in i hans ärende utan behörighet.
  • Brott mot tystnadsplikt: Högsta ledningen, inklusive generaldirektören, misstänks ha röjt privata uppgifter offentligt.

Skatt på över 125 procent Enligt advokaterna har Skatteverkets handläggning lett till att Nordquist beskattats både som tjänst och som kapital – utan återbetalning av den tidigare inbetalda skatten. Det har resulterat i en total skattesats på över 125 procent, trots att förvaltningsrätten slagit fast att dubbla beskattningar strider mot lagen.

”AISS-gruppen” – en intern kamp mot ”negativ påverkan” I advokatteamets dokumentation framkommer också existensen av en tidigare hemlig enhet på Skatteverket – AISS-gruppen (Allvarligt Internationellt Skatteundragande och Skatteupplägg). Enligt interna styrdokument ska gruppen ha haft i uppdrag att identifiera personer som anses bedriva ”oönskad” skatteplanering, även när den är helt laglig, för att ”inte minska viljan att göra rätt”.

”Gruppen genomsyras av en moralistisk ton och skattepolitisk aktivism”, skriver advokatteamet.

Rättsstaten på sned – när myndigheten blir part Det som började som en skattekonflikt har nu utvecklats till en principfråga om maktmissbruk och rättssäkerhet. Skatteverket har både utrett, beslutat, publicerat och debatterat i samma ärende – något som strider mot grundläggande förvaltningsprinciper.

När generaldirektören själv är föremål för brottsutredning väcks frågan: Varför är ingen avstängd? Och hur ska allmänheten kunna lita på att samma myndighet upprätthåller objektivitet i andra ärenden?

En myndighet som tappat kompassen Det som nu avslöjas är inte bara ett enskilt misstag, utan en kulturfråga. När statliga tjänstemän agerar med moralisk övertygelse istället för juridisk grund, förvandlas förvaltningen till aktivism med tjänstemannaskydd.

Om en myndighet på eget initiativ kan straffa, exponera och moralisera kring enskilda medborgare, har rättsstaten upphört att fungera som skydd för individen. Då har den i stället blivit ett redskap för ideologiskt motiverad maktutövning.