Under sitt första maj-tal i Hultsfred presenterade Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar ett nytt utspel: en så kallad lovpeng på 5 000 kronor per barn mellan 6 och 16 år, fördelad över årets skollov.

– Den ska gå till alla barn över 6 år och fylla de hål som uppstår när skolmatsalen är stängd och barnen är hemma mer, sade Dadgostar och målade upp en bild av barndomens lov som en tid för ”evighetslånga dagar på stranden med blandsaft och bad och rosiga kinder i skidliften”.

En direkt plånboksfråga Förslaget är tydligt riktat till pressade barnfamiljer – inte minst ensamstående – och syftar till att lindra de ökade levnadskostnaderna. Tidigare i veckan föreslog partiet också dubbla barnbidrag under juni och juli som en akut åtgärd.

– Sverigedemokraterna och regeringen har lämnat Sveriges familjer i sticket. Hyran går upp. Matpriserna går upp. Det blir allt svårare att betala räkningarna, sade Dadgostar i sitt tal och anklagade Tidöpartierna för att ”bara lägga sten på bördan” genom att höja avgifterna på medicin.

Kostar miljarder – utan klar finansiering Lovpengen, som föreslås som en permanent reform från 2026, väntas kosta 6,8 miljarder kronor per år. Exakt hur detta ska finansieras är dock oklart.

– Vi kommer återkomma till helheten i höst. Men vi tittar på att lägga en avgift på de matjättar som överprisätter maten och på banksektorn, sade Dadgostar.

När hon fick frågan om hur man ska säkerställa att avgiften inte bara vältras över på konsumenterna svarade hon:

– Den är utformad så att det inte kommer att gynna matjättarna eller bankerna att sätta det höga priset. Då försvinner pengarna, så då är det är lika bra att sänka priset. Det är logiken. Det är uteslutet att den läggs på konsumenten.

Populistiskt röstköp eller stöd till pressade hushåll? Förslaget väcker frågor om huruvida Vänsterpartiet försöker köpa barnfamiljers röster med skattebetalarnas pengar. Kritiker på högerkanten pekar på att ytterligare kontantstöd riskerar att spä på bidragsberoende och cementera höga skatter, snarare än att stärka hushållens självständighet. Samtidigt menar V att de adresserar ett akut behov som regeringen ignorerat.

Debatten lär fortsätta – men det är tydligt att första maj inte bara blivit arbetarrörelsens högtid, utan också en arena för ekonomiskt laddade vallöften.