Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) lämnar sitt uppdrag. Officiellt talar hon om en vilja att hinna göra annat i livet – men uppgifter inifrån partiet pekar på något helt annat. Enligt Expressens källor handlar det om att Kristdemokraterna vill ”toppa laget” inför valet i sin absolut viktigaste fråga: sjukvården.

Officiellt: frivilligt avhopp I sociala medier och i kommentarer till Altinget förnekar Ankarberg Johansson bestämt att hon skulle ha blivit petad. Hon beskriver i stället beslutet som personligt: – Jag vill hinna med något utanför partipolitiken den sista arbetsperioden i livet, skriver hon.

Men timingen väcker frågor. Bara en vecka tidigare hade hon meddelat att hon kandiderar till riksdagen. Nu drar hon tillbaka sin kandidatur och lämnar regeringen – ett dubbelbesked som många beskriver som märkligt.

Intern oro i KD Enligt flera källor till Expressen har frågan diskuterats länge i en mycket liten krets. Förtroendet för Ankarberg Johanssons arbete internt i vårdfrågorna har varit starkt, men kommunikationen utåt mot väljarna anses ha brustit. I ett läge där KD riskerar att tappa initiativet i sin profilfråga valde partiledningen att agera.

– Det kom som en blixt från klar himmel, säger en källa nära partiet.

Beslutet har överraskat både det verkställande utskottet och Ankarberg Johanssons eget distrikt i Jönköping, som inte informerats i förväg.

Vem tar över? Redan har namn börjat spekuleras som möjliga efterträdare. Förra KDU-ordföranden Nike Örbrink, bara 28 år, lyfts fram som en kommunikativ kraft. Andra alternativ är riksdagsledamöterna Hans Eklind och Christian Carlsson. Några röster i partiet hoppas också på att Ebba Busch själv ska ta över vårdfrågorna, eller till och med att förre partiledaren Göran Hägglund gör comeback.

Meritas perspektiv Oavsett vad som är den formella förklaringen är signalen tydlig: Kristdemokraterna känner oro i sin profilfråga och försöker nu vinna tid genom att byta ansikte utåt. Det är knappast ett styrkebesked när partiet måste göra ministerrokader på upploppet inför valrörelsen. Att Busch dessutom själv är indragen i energifrågan gör det tveksamt om hon kan ta vården på sitt bord.

Den viktigaste frågan återstår: om KD inte lyckas hålla greppet om sjukvården, vad återstår då av partiets existensberättigande?