SD:s vitbok splittrar reaktionerna – ursäkt välkomnas av judiska företrädare, men förminskas i public service Sverigedemokraternas historiska vitbok väcker både respekt och misstänksamhet. Judiska Centralrådet ser ett viktigt steg i ursäkten – medan SVT:s kommentatorer talar om taktik och PR. Den breda sprickan i tolkningarna är talande.
En bok som skulle sluta en debatt – men startade flera nya Det har gått över sex år sedan SD:s partiledare Jimmie Åkesson meddelade att partiet skulle låta en oberoende forskare granska rörelsens historia. Det som följde blev allt annat än enkelt. Det dröjde till 2021 innan idéhistorikern Tony Gustafsson – själv tidigare medlem i SD – fick uppdraget. Den första delen kom 2022, och nu har andra och sista delen, hela 800 sidor lång, presenterats under Almedalsveckan.
Rapporten slår fast att SD hade starka band till nazism och antisemitism under sina tidiga år, särskilt mellan 1988 och 1995. Jimmie Åkesson bad i sitt Almedalstal om ursäkt till Sveriges judar.
Judiska Centralrådet: ”Ett viktigt steg” Reaktionen från det judiska civilsamhället har varit tydlig. Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet, välkomnade såväl vitboken som ursäkten.
– Jag tycker det är positivt att man har tagit fram en vitbok där man redogör för det antisemitiska arv som partiet har, men också ber om ursäkt för det, sade Verständig.
Han betonar att svenska judars rädsla för SD varit rationell och att partiets öppenhet nu möjliggör nya samtal. Däremot är det ännu inte klart om partiet kommer bjudas in till minneshögtider som tidigare varit stängda för dem.
SVT:s kommentar: Strategi, inte självrannsakan På SVT lät det annorlunda. Inrikespolitiska kommentatorn Mats Knutson beskrev vitboken som ett försök att ”avväpna de politiska motståndarna”. Fokus i public service låg på partiets eventuella PR-motiv och på att Gustavsson inte är en fullt oberoende forskare.
Samtidigt noterades kritik från forskare som ifrågasatte varför SD:s ursäkt enbart riktade sig till judar och inte till fler grupper som partiet historiskt uttryckt sig negativt om.
En spegel av Sveriges mediala landskap Skillnaderna i reaktion mellan Judiska Centralrådet och SVT illustrerar något djupare: ett Sverige där verklighetsbeskrivningar i hög grad beror på var man står – och varifrån man rapporterar.
Public service väljer i hög grad att tolka SD:s åtgärder som strategi snarare än som moralisk självrannsakan. Samtidigt visar judiska företrädare att det finns en vilja att se bortom partipolitik – till vad ursäkten faktiskt säger, och vad vitboken faktiskt gör.
