Sandström: Centern slirar mellan företagarpolitik och bidragskapitalism Centerpartiet vill gärna vara företagarnas parti. Men i praktiken har partiet allt oftare hamnat i det som kan beskrivas som bidragskapitalism. Det menar forskaren Christian Sandström i en uppmärksammad krönika.
Bakgrunden är de senaste turerna kring partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist och ett batteribolag där offentliga stödmedel gick förlorade i samband med konkurs. Ekobrottsmyndigheten har enligt uppgifter pekat på brott mot aktiebolagslagen.
För ett parti som vill profilera sig som näringslivsvänligt blir sådana kopplingar särskilt känsliga.
Reformarv som gav trovärdighet Sandström lyfter fram att Centerpartiet under Maud Olofssons tid i regeringen genomförde flera reformer som stärkte företagsklimatet. Bolagsskatten sänktes, RUT och ROT infördes och det blev enklare att starta aktiebolag genom sänkt kapitalkrav.
Under samma period drevs ett systematiskt arbete med regelförenkling och digitalisering av myndighetskontakter med företag. Den perioden gav partiet en tydlig borgerlig profil och en trovärdig position i småföretagarfrågor.
Etanol, vindkraft och gröna projekt Samtidigt pekar krönikan på en annan linje i partiets politik. I forskningen om den så kallade etanolbubblan har Centerpartiet haft en central roll i att driva fram ekonomiska stöd kopplade till jordbruk och bioenergi.
Liknande mönster syns i stödet till stora vindkrafts- och industriprojekt, där politiska löften om arbetstillfällen och regional utveckling inte alltid infriats.
Markbygden-projektet i Norrbotten nämns som ett exempel där högtflygande visioner kombinerats med statligt stöd och politisk entusiasm, men där efterhandsgranskningen varit mindre smickrande.
“Grön industriell revolution” Krönikan återger också hur ledande centerföreträdare under senare år uttryckt starkt stöd för omfattande gröna industrisatsningar, där tusentals jobb och klimatvinster utlovats. I efterhand har flera av dessa projekt kantats av ekonomiska problem och ifrågasatta kalkyler.
Sandström menar att partiet därmed utvecklat ett slags dubbla ansikten i näringspolitiken: å ena sidan breda reformer för ett bättre företagsklimat, å andra sidan riktade stöd och subventioner till utvalda branscher och aktörer.
Företagarprofilen utmanas Kritiken handlar ytterst om trovärdighet. Om ett parti samtidigt talar om marknadsekonomi och konkurrensneutralitet men driver omfattande stödpolitik uppstår en spänning.
I dagens parlamentariska läge, där Centerpartiet positionerar sig närmare Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet än den traditionella borgerligheten, blir frågan än mer laddad. Hur ska ett parti som samarbetar med vänsterpartier långsiktigt kunna vara den tydligaste rösten för företagandets breda villkor?
En större borgerlig fråga Krönikan berör inte bara Centerpartiet utan en bredare utveckling i svensk politik.
Den gröna omställningen har i många fall kommit att handla om statliga garantier, investeringsstöd och politisk selektion av vinnare. För vissa är det nödvändig industripolitik. För andra är det just bidragskapitalism.
I den spänningen befinner sig Centerpartiet – mellan reformparti och stödparti. Frågan är vilket ansikte väljarna uppfattar som det verkliga.
