Misstänks ha sålt sin fru i flera år En man i Ångermanland sitter häktad misstänkt för grovt koppleri. Enligt åklagaren kan han ha sålt sin fru till över 120 män under en period på omkring tre och ett halvt år.
Utredningen har successivt vuxit. Ett 30-tal män har tidigare pekats ut som misstänkta för sexköp, men nu bedöms antalet fysiska sexköpare kunna överstiga 120. Därtill kommer misstänkta digitala sexköp.
– Vi kommer inte att kunna åtala alla misstänkta sexköpare, vi måste begränsa utredningen, har senioråklagare Ida Annerstedt tidigare sagt.
Åtalet mot mannen väntas väckas den 13 mars och rättegången planeras att inledas kort därefter i Ångermanlands tingsrätt. Mannen nekar till brott.
Tidigare dömd – flera utredningar Den misstänkte mannen är sedan tidigare dömd för bland annat misshandel och olaga tvång. Han har avtjänat ett fängelsestraff och förekommer även i ett pågående mål om misstänkt grov ekonomisk brottslighet.
För knappt två år sedan utreddes han för misshandel mot samma kvinna. Den utredningen lades ned men har nu återupptagits.
Kvinnans tjänster ska enligt uppgifter ha marknadsförts på flera olika hemsidor. Ärendet omges av sekretess och parternas juridiska ombud vill inte kommentera.
”Chockerande och vidriga uppgifter” Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) har reagerat kraftfullt på uppgifterna och jämfört fallet med det internationellt uppmärksammade franska Pelicot-fallet.
– Män ska ge fan i att köpa och sälja kvinnors kroppar, skrev hon på X.
Regeringen aviserar en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel under våren. Straffen för sexualbrott har också skärpts under senare år.
Ett system som inte stoppar efterfrågan Sverige har sedan länge en lagstiftning som kriminaliserar köp av sex men inte försäljning. Syftet har varit att minska efterfrågan. Samtidigt visar återkommande fall att marknaden anpassar sig – digitalt, anonymt och ofta organiserat.
I detta fall är det inte bara omfattningen som väcker frågor, utan tidsutdräkten. Om övergreppen pågått i flera år utan att upptäckas aktualiseras frågan om hur sociala myndigheter, polis och andra samhällsaktörer fångar upp signaler om utsatthet.
När hundratals misstänkta sexköp inte ens bedöms möjliga att utreda fullt ut av resursskäl pekar det också på en rättsapparat som tvingas prioritera hårt.
Bakom rubrikerna finns en kvinna som till slut valde att anmäla. Rättsprocessen får nu avgöra det straffrättsliga ansvaret. Men ärendet blottlägger samtidigt en större fråga: hur ett parallellt sexuellt utnyttjande kan pågå i åratal i ett land som ser sig självt som föregångare i jämställdhetsfrågor.
