Eldfesten ställs in – oro för hot mot exiliranier Konflikten i Iran får nu tydliga konsekvenser i Sverige.

Eldfesten, Chaharshanbeh Soori, som traditionsenligt firas inför det persiska nyåret Nouruz, ställs in i både Stockholm och Göteborg. Även Halmstad ställer in sitt firande. Orsaken är det försämrade säkerhetsläget och en förhöjd hotbild mot exiliranier.

I Göteborg och Stockholm hänvisar medarrangören Riksteatern till att säkerheten inte kan garanteras.

–* Orsaken är osäkerheten kring huruvida vi kan säkra både publikens och medverkandes säkerhet*, säger Riksteaterns teaterchef Dritëro Kasapi.

Evenemangen brukar samla omkring 20 000 deltagare.

Säpo bekräftar förhöjd hotbild Säkerhetspolisen uttalar sig inte om specifika evenemang, men bekräftar att det finns en förhöjd hotbild mot oppositionella med koppling till Iran.

Sedan tidigare har Säpo pekat ut Iran som en stat som bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Det handlar om kartläggning av oppositionella, underrättelseverksamhet och – enligt myndighetens bedömning – användning av kriminella nätverk för att utföra uppdrag.

Hotnivån i Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå (tre på en femgradig skala).

Firande flyttas – eller sker utan publik I Malmö blir ceremonier av, men Riksteatern ställer in sin medverkan även där. I Stockholm ersätts det publika firandet av en digital livesänd konsert utan publik på plats.

Eldfesten är en nära 4 000 år gammal, icke-religiös högtid som firas av iranier, afghaner, kurder och andra grupper världen över. Den markerar vårens ankomst och symboliserar rening och förnyelse.

Att firandet nu ställs in i svenska storstäder är ett konkret exempel på hur en konflikt i Mellanöstern påverkar civilsamhället i Sverige.

Säkerhetsläget påverkar vardagen Utöver inställda evenemang har Sverige vidtagit andra åtgärder kopplade till det försämrade säkerhetsläget.

Säkerhetsmyndigheterna har ökat bevakningen kring potentiella mål, och tidigare har även ambassadpersonal flyttats från Teheran av säkerhetsskäl.

Säpo bedömer att attentat kan vara sannolika, även om Sverige inte är primärt mål. Landet fungerar i flera fall som arena för konflikter mellan stater och regimer.

Det innebär att svenska medborgare – och särskilt diaspora-grupper – påverkas av beslut och maktutövning långt bortom Sveriges gränser.

En utrikeskonflikt blir en inrikesfråga När traditionella högtider ställs in av säkerhetsskäl blir konflikten i Iran inte längre en avlägsen utrikespolitisk fråga.

Den påverkar:

  • Det offentliga rummet
  • Civilsamhällets möjligheter att samlas
  • Skyddet för oppositionella grupper
  • Polisens och Säpos resursfördelning

Det innebär att den iranska regimens agerande – direkt eller indirekt – får konsekvenser för svenskars vardag.

En tydligare politisk skiljelinje Utvecklingen aktualiserar också en politisk fråga: Hur bör Sverige agera mot en regim som enligt svenska säkerhetsmyndigheter bedriver hotverksamhet på svenskt territorium?

Flera politiska aktörer har krävt skärpta åtgärder, inklusive tydligare markeringar mot den iranska ledningen inom EU-samarbetet.

Samtidigt måste regeringen väga diplomatiska relationer, säkerhetsintressen och internationella åtaganden.

Men när kulturfiranden ställs in av säkerhetsskäl flyttas frågan från utrikesdepartementets korridorer till svenska stadstorg.

En symbolisk konsekvens Eldfesten symboliserar rening och förnyelse. Att den ställs in i Sverige på grund av hotbilden visar hur internationella konflikter kan tränga in i det öppna samhället.

Frågan som nu väcks är hur Sverige ska möta den typen av påverkan – och hur tydligt svenska politiker är beredda att markera mot de regimer som bidrar till den.