Elitmöte bakom kravallstaket – Bilderberggruppen samlas på Grand Hôtel Säkerheten är rigorös, gator spärras av och polisens särskilda händelse “Iris” är i gång. Den mytomspunna Bilderberggruppen har samlats i Stockholm – och som vanligt är mycket hemligt.
Slutna rum för världens makthavare Det 70:e mötet med Bilderberggruppen hålls just nu bakom stängda dörrar på Grand Hôtel i centrala Stockholm. Elitnätverket samlar omkring 150 personer från den globala maktsfären: politiker, näringslivstoppar, säkerhetsrådgivare, bankirer och mediemagnater. Vilka som deltar är inte officiellt, men enligt brittiska The Guardian är Sveriges Nato-förhandlare Oscar Stenström och Investor-ordföranden Marcus Wallenberg två av de bekräftade namnen.
Historiskt har svenska deltagare som Carl Bildt, Ann Linde, Daniel Ek och Fredrik Reinfeldt förekommit.
Säkerhetsinsats utan motstycke Inför mötet har Grand Hôtel tömts på gäster. Polisen har spärrat av hela Södra Blasieholmshamnen med kravallstaket och betonghinder, och genomfört en särskild händelse för att skydda mötet. Uppemot 25 skyddspersoner uppges delta – och Säpo kommenterar inte sin eventuella inblandning.
Dessutom väntas en privat middag på Wallenbergarnas representationsvilla Täcka Udden på Djurgården under helgen.
Slutenhet som väcker frågor Bilderberggruppens största kännetecken är just hemlighetsmakeriet. Till skillnad från exempelvis World Economic Forum i Davos publiceras inga öppna dagordningar, och deltagarna förväntas inte delge vad som sagts. Det som sker i rummet stannar i rummet – en tradition som eldar på konspirationsteorier, men också väcker legitima frågor om demokratisk transparens.
Att politiker och inflytelserika näringslivspersoner möts informellt utan insyn i beslut eller syften är något som allt fler ifrågasätter – särskilt i tider av växande misstro mot global elitmakt.
Stockholm som skådeplats Att mötet hålls just i Sverige är inte utan symbolik. Sverige har blivit ett viktigt schackbräde i den geopolitiska omställningen. Att just representanter för Nato-förhandlingarna och Svenskt Näringsliv närvarar väcker frågor om vilken typ av “samordning” som sker – och mellan vilka aktörer.
