EU:s budgetförhandlingar drar igång – här är guiden till miljardbråket i Bryssel Strid om jordbruksstöd, nya EU-skatter och klimatmål. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget har inletts – och det handlar om mer än siffror. Det handlar om makt, kontroll och vem som ska betala.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har inlett vad som kan bli hennes politiska elddop: att ro iland ett förslag till ny långtidsbudget för perioden 2028–2034. Det handlar om runt 1,2 biljoner euro, alltså 14.000 miljarder kronor – men också om hur mycket makt Bryssel ska ha över medlemsländerna och deras skattebetalare.

Här är Meritas guide till bråken som väntar:

1. Hur mycket pengar handlar det om – och till vad? EU ska försöka göra mer med ungefär samma pengar. Samtidigt växer kraven: mer till försvaret, mer till klimatanpassning, mer till teknik och innovation. Men istället för att öka budgeten – något flera medlemsländer, inte minst Tyskland och Frankrike, är skeptiska till – talar man om omfördelning.

Största potentiella förlorarna? Jordbruket och regionstöden. Tillsammans slukar dessa två poster idag två tredjedelar av budgeten. Upp till 20 procent kan komma att kapas för att ge utrymme åt nya politiska prioriteringar.

Inte oväntat är bondeorganisationerna rasande. Den mäktiga europeiska jordbrukslobbyn Copa varnar för traktordemonstrationer om neddragningarna blir verklighet.

2. Ska regionerna marginaliseras – och makten centraliseras? Von der Leyens plan går ut på att slå ihop dagens stödsystem till en enda nationell pott – där utbetalningar knyts till att länderna genomför “reformer”. Det vore ett radikalt avsteg från dagens modell där regioner – inte regeringar – är mottagare av mycket av EU:s stöd.

Motståndet är starkt. Flera regeringar fruktar att en sådan förändring gynnar starka centralmakter och missgynnar fattigare regioner. Det skulle enligt kritikerna undergräva själva poängen med EU:s utjämnande politik.

3. Kommer EU införa nya skatter? Ja, om kommissionen får som den vill. För att betala av skulderna från pandemipaketet NextGenerationEU krävs upp till 30 miljarder euro årligen. Därför föreslås nu nya “egna resurser” för EU – alltså skatter som inte går via medlemsländerna utan direkt till Bryssel.

Bland förslagen:

  • En bolagsskatt på företag med över 50 miljoner euro i omsättning.
  • En avgift på icke återvunnet elavfall.
  • En EU-tobaksskatt.

Tidigare förslag om klimatrelaterade skatter (CBAM och ETS) ligger också kvar.

Men att få igenom dessa kräver enhällighet – och motståndet är kompakt. Skatter är och förblir nationell kompetens för de flesta EU-länder. Idén att ge Bryssel beskattningsrätt är fortfarande ett politiskt rött skynke.

4. Vad händer med klimatsatsningarna? Tidigare krävdes att 30 procent av budgeten skulle gå till klimatrelaterade åtgärder. Men med högerpartiernas framgångar i EU-valet har vinden vänt. Klimatet är inte längre heligt – och konkurrenskraft går före symbolpolitik.

Spanien och kommissionens klimatansvariga slåss för att bevara den gröna kvoten. Men budgetkommissionären Piotr Serafin vill ha mer flexibilitet och möjlighet att omfördela pengarna vid behov. Frågan är fortfarande öppen – och känslig.

5. Vad händer nu? Von der Leyen presenterar sitt förslag i veckan. Men det är bara början. Därefter väntar två år av förhandlingar mellan medlemsländerna, Europaparlamentet och kommissionen.

Alla vill ha mer pengar. Ingen vill betala mer. Och alla förslag om skatter, prioriteringar och reformer kommer att malas ner i klassiskt Bryssel-manér – i stängda rum, sena nätter och med hot om veto.

Men det här är inte bara teknikaliteter. Det är här EU:s framtida makt avgörs.