Miljonbidrag, partiband och dubbla roller i Järfälla Samtidigt som Järfälla kommun diskuterar nedskärningar i skola, äldreomsorg och andra kärnverksamheter fortsätter stora summor skattemedel att kanaliseras till organisationer med tydliga band till Socialdemokraterna. En kartläggning som nyligen publicerats i den lokala tidningen Varning i Järfälla visar hur flera föreningar och bolag tillsammans bildar ett sammanhängande nätverk där politiskt inflytande, kommunala beslut och ekonomiska flöden går hand i hand.

Tidningen Varning i Järfälla drivs av Medborgerlig Samling i Järfälla och har som uttalat syfte att bredda den lokala granskningen av kommunens maktstrukturer. Kartläggningen fokuserar inte på enskilda misstag, utan på mönster: återkommande bidrag, återkommande personer och återkommande politiska kopplingar.

Unga Örnar – förening eller politisk plantskola? Ett av de tydligaste exemplen gäller Unga Örnar i Järfälla. Organisationen beskriver sig i dag som partipolitiskt obunden, men har historiskt vuxit fram som en del av arbetarrörelsen och Socialdemokraternas barn- och ungdomsmiljö.

I Järfälla har Unga Örnar nyligen beviljats kommunala bidrag på sammanlagt drygt 1,4 miljoner kronor. Samtidigt leds den lokala föreningen av personer med aktiva uppdrag för Socialdemokraterna i kommunen. Förtroendevalda i nämnder och fullmäktige återfinns i föreningens styrelse, vilket innebär att samma politiska miljö både påverkar bidragsbeslut och sitter i organisationer som tar emot medlen.

Formellt är detta tillåtet. Men det väcker frågor om gränsdragningen mellan civilsamhälle och partiorganisation.

Folkets Hus – räddat med kommunalt hyresavtal Ett annat exempel gäller Folkets Hus i Kallhäll. Folkets Hus-rörelsen har sedan starten haft nära band till arbetarrörelsen och leds nationellt av profiler med bakgrund i Socialdemokraterna och LO.

I Järfälla tecknade kommunen nyligen ett treårigt hyresavtal med Folkets Hus till ett värde av omkring 1,5 miljoner kronor. Avtalet ger kommunen rätt att använda lokalerna ett begränsat antal timmar per år, till en kostnad som motsvarar flera tusen kronor per timme.

Beslutet fattades genom ordförandebeslut, utan bred politisk debatt i nämnd. Kritiker menar att avtalet i praktiken fungerade som en ekonomisk livlina för Folkets Hus snarare än som en kostnadseffektiv lösning på kommunens lokalbehov.

Bostäder, begravningar och bidrag – samma politiska sfär Även större aktörer som HSB och Fonus ingår i den struktur som beskrivs i kartläggningen. Båda har djupa historiska rötter i arbetarrörelsen och leds i dag av personer med bakgrund i Socialdemokraterna och den fackliga rörelsen.

I Järfälla och Upplands-Bro leds HSB-distriktet av en aktiv socialdemokrat med flera arvoderade uppdrag i kommunen. Det innebär att inflytande över bostadspolitik, kommunala beslut och opinionsbildning koncentreras till samma politiska krets.

Fonus uppfattas ofta som en neutral begravningsbyrå, men ägs av organisationer inom arbetarrörelsen. Överskottet återförs till ägarna, vilket gör verksamheten till en del av rörelsens ekonomiska infrastruktur.

Verdandi och de dubbla rollerna Verdandi beskrivs som en organisation för social rättvisa, men även här är de politiska kopplingarna tydliga. I Järfälla har Verdandi mottagit kommunala bidrag samtidigt som flera centrala personer i organisationen innehar tunga uppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och kommunstyrelsens arbetsutskott.

Mönstret är återkommande: personer med inflytande över kommunens budget, bidrag och uppföljning är samtidigt aktiva i föreningar som tar emot medlen. Det skapar ett system där ansvarskedjor riskerar att bli otydliga och där granskning sker inom samma politiska krets.

Ett parallellt system vid sidan av demokratin När man lägger samman Unga Örnar, Folkets Hus, HSB, Fonus och Verdandi framträder bilden av ett parallellt politiskt system. Skattepengar förs till föreningar och bolag med rötter i arbetarrörelsen. Dessa leds av personer med politiska uppdrag. Samma politiska miljö fattar därefter nya beslut om bidrag, avtal och stöd.

Detta är inte nödvändigtvis olagligt. Men det väcker frågor om maktkoncentration, transparens och om det lokala civilsamhället verkligen fungerar oberoende av partipolitiken.

När kommunstyrelsens ordförande Eva Ullberg i fullmäktige har uppgett att Socialdemokraterna saknar kopplingar till Folkets Hus, samtidigt som partiets egen redovisning visar ägarandelar i verksamheten, förstärks bilden av ett nätverk som ogärna vill synas i dagsljus.

En fråga om prioriteringar – och förtroende Allt detta sker samtidigt som kommunen diskuterar besparingar i verksamheter som direkt påverkar invånarnas vardag. Mot den bakgrunden blir frågan svår att bortse från: är det rimligt att skattemedel används för att upprätthålla ett omfattande organisationsnätverk med tydlig partipolitisk prägel?

Granskningen från Varning i Järfälla, som drivs av Medborgerlig Samling i Järfälla, pekar på ett problem som sträcker sig bortom partipolitik. Den handlar om hur makt byggs och bevaras lokalt – inte bara genom valda församlingar, utan genom ett helt ekosystem av föreningar, bolag och bidrag.

Det är inte ett brott mot demokratin i formell mening. Men det är ett system som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än det hittills fått.