Miljardförluster, konkursrisk – och socialdemokratiskt inflytande Coop har på kort tid seglat upp som en av Sveriges största företagskriser. Med sammanlagda rörelseförluster på 2,7 miljarder kronor, en kooperativ förening i akut risk för konkurs, och en ledningsstruktur genomsyrad av kopplingar till S-rörelsen, väcker den senaste granskningen frågor som går långt bortom affärsstrategi.

Enligt Dagligvarunytt saknar bara fyra av Coops nio största medlemsföreningar personer med bakgrund i Socialdemokraterna i sina styrelser. Andra band till S-sfären går via toppositioner i HSB, Folksam och Riksbyggen – tre bolag som också vuxit i den fackliga och socialdemokratiska myllan.

“Politisk korruption” – inte bara affärsmisslyckande Nationalekonomen Lars Jonung, professor emeritus i Lund, går så långt som att kalla konstruktionen för ett potentiellt fall av ”politisk korruption”. Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid samma universitet, säger att banden till S-sfären avslöjar ett strukturellt problem i hela organisationen.

Det handlar om mer än att förlora pengar – det handlar om en maktsfär där politisk lojalitet väger tyngre än resultatansvar.

Medlemmarna bär förlusterna – men vem bär ansvaret? Särskilt allvarlig är situationen i Coop Syd, där en halv miljon medlemmar riskerar att drabbas. Rörelseresultatet var -394 miljoner kronor bara under 2024 – mer än hela det egna kapitalet. Nu hänger allt på en uppgörelse med Kooperativa Förbundet, KF.

Men det är svårt att frigöra sig från tanken att krisen är självförvållad. Ett politiserat styrelseskikt, låg förändringstakt, och tveksamma prioriteringar har skapat en situation där kundernas lojalitet utnyttjats i ideologins tjänst.

När lojalitet prioriteras framför lönsamhet Coop är inte ett vanligt företag. Det är en produkt av den svenska arbetarrörelsen – präglad av samma centralstyrning och lojalitetskultur som ofta kännetecknar det politiska landskapet i Sverige. Resultatet är en marknadens motsvarighet till nepotism, där vänskapsband och ideologisk samhörighet tillåts stå i vägen för rationell företagsledning.

Frågan är inte bara varför Coop blöder. Frågan är hur många fler institutioner i Sverige som skulle avslöjas ha samma politiska bindningar – om någon bara tog sig tid att granska.