S-koppling i Malmös Eid-firande väcker kritik Malmö stad har beviljat ABF 570 000 kronor för att arrangera årets offentliga firande av eid al-adha. Men arrangemanget utlystes aldrig särskilt – och den enda ansökan som kom in skickades av ABF:s ombudsman Frida Trollmyr, som också är socialdemokratisk politiker i kommunfullmäktige.

Nu riktas kritik mot kommunen. Det talas om jäv och om att högtiden riskerar att användas i politiskt syfte under ett valår.

Centerpartiets gruppledare i Malmö, Anton Sauer, reagerar på processen.

– Att man inte gått ut med att det fanns möjlighet att ansöka, och att det bara kommer in en ansökan från en organisation med koppling till arbetarrörelsen – från en ABF-ombudsman som dessutom sitter i kommunfullmäktige – det är anmärkningsvärt, säger han.

Från Ibn Rushd till ABF Under ett decennium arrangerades Malmös offentliga eid-firande av studieförbundet Ibn Rushd med kommunalt stöd.

Inför 2023 ansökte förbundet om 740 000 kronor. När kommunen erbjöd 200 000 kronor uppfattades ett uttalande från en medarbetare som ett hot om kravaller, vilket polisanmäldes. Året därpå upphävdes beslutet om fortsatt stöd efter uppgifter om länkar till odemokratiskt innehåll.

Inför 2025 valde kommunen att låta en extern aktör ta över arrangemanget. Flera ansökningar kom då in och uppdraget gick till ABF, med hänvisning till organisationens breda förankring och erfarenhet.

I år inkom endast en ansökan – från ABF.

Kommunen uppger att evenemangsstöd är öppet för föreningar som uppfyller stadens krav och att ingen särskild utlysning gjorts, vare sig i år eller tidigare.

Kritik om jäv och valårspolitik Anton Sauer menar att omständigheterna är problematiska.

– Det är den enskilt största religiösa högtiden som firas i ett kommunalt arrangemang i Malmö. Särskilt i ett valår måste processen tåla granskning, säger han.

Han betonar samtidigt att själva firandet uppskattas av många Malmöbor, men anser att civilsamhället långsiktigt borde ta över arrangemanget helt.

Även Valley Ghanem, aktiv i muslimska nätverk, riktar kritik – men från ett annat perspektiv.

Hon menar att kommunen riskerar att använda firandet som politiskt lockbete och att högtidens religiösa innehåll sekulariseras.

– Väljare kan förledas att tro att Socialdemokraterna är ett särskilt muslimvänligt parti. Samtidigt tvättas de religiösa inslagen bort och kvar blir ett allmänt jippo, säger hon.

Kommunens svar Malmö stads näringslivsdirektör Micael Nord uppger att kommunen inte känner till varför inga andra aktörer ansökte i år.

– Det var den enda ansökan som kom in. Hade det funnits flera ansökningar hade de prövats mot varandra, säger han.

Enligt ansökan ska eid-firandet vara alkoholfritt och familjeinriktat, med dans, musik, barnaktiviteter och filmvisning. Syftet uppges vara att öka jämlikheten och motverka segregation.

Frågan om principerna Det som nu diskuteras är inte enbart arrangemanget i sig, utan principerna:

  • Ska kommunen arrangera religiösa högtider?
  • Hur säkerställs konkurrensneutralitet i bidragsgivning?
  • Hur undviks misstankar om jäv när politiskt aktiva företrädare söker stöd?
  • Och hur skiljs kulturstöd från partipolitik i ett valår?

När en kommun finansierar religiösa evenemang uppstår ofrånkomligen gränsdragningar – mellan religion och offentlig sektor, mellan civilsamhälle och partipolitik.

Det är dessa gränser som nu står i centrum för debatten i Malmö.