Fabricerades elkrisen före valet? Strax före riksdagsvalet 2022 kallade dåvarande statsminister Magdalena Andersson till en dramatisk presskonferens. Budskapet var att Sverige stod inför ett akut finansiellt nödläge kopplat till elmarknaden och Rysslands energikrig.
Nu anklagas hon för att ha överdrivit – eller rent av konstruerat – krisen.
I en debattartikel i Dagens Nyheter hävdar Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet, att den påstådda risken för en finanskris inom elhandeln saknade tillräcklig grund.
250 miljarder i kreditstöd Vid presskonferensen den 3 september 2022 – bara en vecka före valet – meddelade regeringen att ett kreditstöd på 250 miljarder kronor skulle ställas till förfogande för elmarknadens aktörer.
Riksdagen kallades in med kort varsel.
– Om regeringen inte agerar snart kan det leda till finanskris, varnade Magdalena Andersson då.
Men enligt Jonung visar de handlingar som hittills offentliggjorts inte på någon överhängande risk för systemkollaps. Dessutom betalades aldrig några pengar ut inom ramen för stödet innan det avslutades 2023.
Det faktum att hela ramen på 250 miljarder kronor aldrig behövde användas är centralt i kritiken.
Politisk dramaturgi? Jonung menar att det är en känd politisk strategi att måla upp ett akut nödläge inför ett val – något som tenderar att stärka sittande regering och marginalisera oppositionen.
Han ifrågasätter också att Riksbanken och Finansinspektionen deltog vid presskonferensen, vilket gav intryck av bred institutionell uppbackning.
Kravet nu är att händelseförloppet granskas oberoende inför årets val.
Samtidigt riktar Jonung en varning även till den nuvarande regeringen: frestelsen att varna för en kris som inte fullt ut materialiserats kan återkomma i ett jämnt opinionsläge.
Opinionsläget hårdnar Åtta månader före valet visar mätningar att avståndet mellan Tidöpartierna och oppositionen minskar. Enligt Verian samlar oppositionen 52,3 procent mot Tidöpartiernas 45,9 procent, med Liberalerna under spärren.
I ett sådant läge blir ekonomisk stabilitet, krisnarrativ och statliga garantier politiskt laddade frågor.
Frågan som återstår Var elmarknaden hösten 2022 nära ett sammanbrott – eller var det ett worst case-scenario som presenterades som akut verklighet?
Att ingen av de 250 miljarderna behövde tas i anspråk är i sig inte ett bevis för att hotet var obefintligt. Men det väcker frågor om proportionalitet, timing och politisk dramaturgi.
I ett läge där förtroendet för både politiken och de ekonomiska institutionerna är centralt, är det rimligt att efterhandsgranska hur nödlägesretorik används – särskilt när den sammanfaller med en valrörelse.
