Morgan Johansson kritiserar regeringens linje – Dousa: Vi ger mest stöd till Gaza Socialdemokraternas Morgan Johansson anklagar regeringen för att "skämma ut Sverige" genom att hålla inne bistånd till FN-organet Unrwa – en organisation med uppdrag att bistå palestinska flyktingar. I SVT Agenda riktade han skarp kritik mot vad han ser som ett politiskt beslut som försvårar för civila i Gaza.
Regeringen slår ifrån sig kritiken och menar att stödet till Gaza fortsatt är omfattande – men kanaliseras genom andra aktörer än just Unrwa.
Unrwa – nyckelaktör eller problemtyngd organisation? Bakgrunden till beslutet att frysa biståndet är bland annat uppgifter om att Unrwa-anställda varit inblandade i Hamas terrorattack den 7 oktober. Flera länder, inklusive Sverige, pausade därefter sina utbetalningar i väntan på utredningar.
Morgan Johansson menar dock att detta straffar civilbefolkningen snarare än löser problemet:
– Röda korset säger att det bara är Unrwa som har kapacitet att nå ut med humanitärt stöd. Då bör vi lyssna.
Sverige återupptog tillfälligt delar av stödet efter en oberoende granskning, men har sedan dess hållit inne med ytterligare medel.
Regeringen: Vi stöttar andra organisationer Biståndsminister Benjamin Dousa (M) försvarar regeringens linje och menar att Sverige är ett av de mest generösa länderna i världen när det gäller humanitärt stöd till Gaza – men att det stödet i nuläget ges genom exempelvis World Food Programme snarare än genom Unrwa.
– Israel har fattat flera beslut som försvårar Unrwas arbete. Vi behöver kanaler som faktiskt fungerar, säger Dousa.
Han tillägger att det senaste dagarna främst är WFP-lastbilar som nått fram till Gaza – inte Unrwa:s.
Ett politiskt känsligt vägval Debatten om Unrwa har blivit en testfråga för Sveriges utrikespolitik. Regeringen betonar säkerhet, kontroll och trovärdiga partners – medan oppositionen ser den uteblivna finansieringen som ett humanitärt svek.
På sikt väcker frågan också större geopolitiska frågor: kan bistånd användas för att markera mot organisationer som inte förmår ta ansvar – eller riskerar man att skära av den sista livlinan till civila i krigszoner?
