273 drönare i samlad attack – sker dagen innan Trump och Putin väntas tala
På söndagsmorgonen genomförde Ryssland sin största drönarattack hittills under hela kriget, enligt Ukrainas flygvapen. Totalt 273 drönare av typen Shahed avfyrades mot mål i och kring Kyiv, samt i regionerna Dnipropetrovsk och Donetsk. En kvinna dödades, enligt rapporter från ukrainska myndigheter.
Enligt nyhetsbyrån Reuters är det den mest omfattande drönarvågen sedan fullskaliga kriget inleddes i februari 2022. Den tidigare toppnoteringen låg på 267 drönare och skedde i februari i år.
”Det är en upptrappning av psykologisk och materiell krigföring”, säger Ukrainas flygvapenchef Mykola Oleshchuk.
Ett budskap från Kreml – dagen före Trump-Putin-samtal? Attacken kommer samtidigt som västvärlden försöker pressa fram fredsförhandlingar. USA:s president Donald Trump uppges ha ett planerat telefonsamtal med Vladimir Putin på måndagen, enligt amerikanska och ryska källor.
Det spekuleras nu om drönarvågen är ett strategiskt maktspråk från Kreml inför samtalet.
”Putin skickar ett tydligt budskap: vi pratar inte från en svag position”, säger en västlig diplomatkälla till Politico.
Ukrainsk ilska och västlig tystnad I Kyiv väcker attacken vrede. Flera ukrainska företrädare påminner om att drönarna till stor del är iranska, och riktar krav mot väst att stoppa teknologisk komponentexport som möjliggör produktionen.
Samtidigt råder frustration över Europas och Bidens passivitet. USA har ännu inte godkänt att Ukraina får använda västlevererade vapen för att slå mot militära mål inne i Ryssland – en restriktion som flera ukrainska militärstrateger nu menar spelar Putin i händerna.
En ny realitet i skuggan av taktisk terror Den senaste attacken bekräftar en brutal realitet: drönarkriget har blivit Rysslands främsta verktyg för att nöta ner Ukraina inifrån. Den är billig, psykologiskt skrämmande – och politiskt användbar. I stället för att diskutera fred under tryck, sätter Putin agendan genom att trappa upp precis när världen ber om samtal.
Samtidigt blottläggs västvärldens dubbla problem: brist på beslutsamhet och beroende av USA:s inrikespolitik. Med Trump tillbaka vid ratten är det tydligt att Ukrainas öde – och Europas säkerhet – nu till stor del avgörs i Washington.
