Svensk dömd för terrorism i Ryssland – juridiken blir ett vapen i kriget En svensk man i 50-årsåldern har i sin frånvaro dömts till sju års fängelse och därefter 20 år i rysk straffkoloni. Domen gäller bland annat terrorism och avser mannens deltagande i Ukrainas försvar mot Rysslands invasion.
Mannen är nu internationellt efterlyst av ryska myndigheter.
Del av ett tydligt mönster Fallet är inte isolerat. Under det senaste året har flera utländska medborgare som stridit på Ukrainas sida dömts i ryska domstolar, ofta till mycket långa straff.
I juni dömdes en dansk kvinna till 26 års fängelse. Tidigare i år dömdes en annan svensk man till 23 år. Samtliga domar har avkunnats i frånvaro.
Terrorism – trots reguljär militärtjänst Gemensamt för fallen är att de dömda har tjänstgjort inom Ukrainas reguljära väpnade styrkor. Enligt internationell humanitär rätt betraktas de därmed som kombattanter, inte som legosoldater eller terrorister.
Trots detta rubricerar Ryssland deras deltagande som terrorism, ofta i kombination med brott som olaglig gränsövergång eller vapensmuggling.
Experter: Domarna saknar rättslig grund Militära och folkrättsliga experter beskriver de ryska domarna som rättsvidriga. De menar att Ryssland systematiskt använder sitt rättssystem för att kriminalisera dem som strider mot den ryska militären – även när det sker inom ramen för en erkänd stats försvar.
Det har också rapporterats att utländska soldater i vissa fall dömts till extremt långa straff eller behandlats särskilt hårt i fångenskap.
”En fortsättning på kriget med andra medel” Den svenske mannen befinner sig i dagsläget i Kiev. Han har uppgett att han inte kände till domen förrän efteråt och säger sig inte vara orolig för att gripas, men konstaterar samtidigt att rysk rättstillämpning i dessa fall inte följer normala rättsprinciper.
Sveriges utrikesdepartement har hittills inte kommenterat den aktuella domen.
När rättssystemet används för avskräckning Domarna fyller en funktion som sträcker sig bortom juridiken. De fungerar som signalpolitik – riktad till Ukraina, till omvärlden och till potentiella frivilliga som överväger att delta i kriget.
Genom att omdefiniera reguljära soldater till terrorister försöker Ryssland flytta konflikten från slagfältet till det juridiska planet. Det höjer trösklarna för internationellt engagemang och suddar medvetet ut gränsen mellan krig och brottslighet.
I praktiken blir rättssystemet ännu ett verktyg i krigföringen – långt från frontlinjen, men med tydlig strategisk effekt.
