Riksrevisionen varnar: Regeringen monterar ner budgetdisciplinen Riksrevisionen riktar ovanligt skarp kritik mot Tidö-regeringens ekonomiska politik. I en ny granskningsrapport slår myndigheten fast att regeringens förslag riskerar att försvaga budgetdisciplinen och på sikt leda till ohållbara offentliga finanser.

Kritiken gäller både innehållet i budgetpolitiken och – mer allvarligt – förändringar av själva det finanspolitiska ramverket, som varit en bärande del av Sveriges ekonomiska stabilitet sedan 1990-talskrisen.

Ett ramverk som byggt förtroende Det finanspolitiska ramverket infördes efter den djupa statsfinansiella krisen på 1990-talet. Med bred politisk förankring skapades tydliga spelregler: överskottsmål för den offentliga sektorns sparande, en stram budgetprocess och principen att alla utgifter prövas inom samma helhet.

Det ramverket har varit centralt för att bygga internationellt förtroende för svensk ekonomi – och för att hålla tillbaka politiskt tryck på ökade utgifter i goda tider.

Nu varnar Riksrevisionen för att regeringen är på väg att frångå just dessa grundprinciper.

Lägre mål – och kryphål i systemet I budgetpropositionen för 2026 aviserar regeringen att överskottsmålet ska ersättas av ett lägre balansmål. Samtidigt öppnas möjligheten att undantagsfinansiera vissa utgifter utanför målet, genom lånefinansiering.

Enligt Riksrevisionen är detta en farlig väg.

När vissa utgifter formellt undantas från den samlade prövningen riskerar ramverket att förlora sin styrande funktion. Budgeten upphör då att vara ett sammanhållet dokument och blir i stället ett lapptäcke av politiska undantag.

– Principen om att budgeten ska betraktas som en helhet har varit avgörande för Sveriges goda ordning i de offentliga finanserna, konstaterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Expansiv politik – utan analys Riksrevisionen riktar också hård kritik mot regeringens brist på transparens. Enligt granskningen går det inte att avgöra om den föreslagna finanspolitiken är välavvägd i förhållande till konjunkturläget.

Trots detta föreslår regeringen en mycket expansiv politik – och planerar redan i nästa års budget att göra avsteg från både dagens överskottsmål och det framtida balansmålet.

– Regeringen föreslår en mycket expansiv finanspolitik utan att ha gjort några beräkningar av om detta behövs, säger projektledaren Hedvig Wurnell.

Det är ett ovanligt tydligt underkännande från en myndighet som normalt uttrycker sig försiktigt.

Systemrisk snarare än budgetbråk Det mest allvarliga i Riksrevisionens kritik handlar inte om enskilda reformer, utan om systemets långsiktiga trovärdighet.

När politiken börjar anpassa ramverket efter sina ambitioner – i stället för att anpassa ambitionerna efter ramverket – urholkas spärrarna mot skulduppbyggnad. Det skapar osäkerhet om vilka regler som egentligen gäller, både för riksdagen, marknaden och framtida regeringar.

Riksrevisionen pekar därför på ett alternativ: om politiken vill ha ett lägre sparande bör målnivån justeras öppet, i stället för att skapa undantag vid sidan av systemet. Det skulle vara mer transparent – och mer ärligt.

En varning som inte bör ignoreras Att förändringar i ramverket är blocköverskridande förankrade mildrar inte kritiken. Tvärtom understryker Riksrevisionen att just breda överenskommelser kräver extra tydlighet och disciplin, eftersom de sätter spelreglerna långt bortom enskilda mandatperioder.

Sveriges statsfinansiella styrka har aldrig varit självklar. Den är resultatet av lärdomar dragna ur kris, och av ett ramverk som gjort det politiskt svårt att lova allt till alla.

Riksrevisionens budskap är tydligt: börjar man tumma på de principerna, riskerar man att förlora mer än man vinner.